Kallocain av Karin Boye

Du ska läsa Kallocain av Karin Boye om du vill läsa om ett totalitärt samhälle bortom personkulten där varje individ gjorts till en i mängden, till för staten, där de individuella behoven och begären och längtan efter samhörighet ruvar hos den enskilde utan möjlighet att få något utlopp. Kallocain är en utvecklingsroman där huvudpersonen går från en nyttig medborgare till en individ som börjar se andra som människor.

The Martian – Ensam på Mars av Andy Weir

Du ska läsa The Martian – Ensam på Mars av Andy Weir om du vill känna ett dygns andnöd och klaustrofobi, men samtidigt även få dig till livs en välsnickrad nördig robinsonad där watt och kalorier är lika viktigt vatten och avföring. Boken förhåller sig till filmen som om du skulle lägga på en no-bok för högstadiet till berättelsen. Och det är en bra grej. Jag tror att det skulle gå att läsa i princip all no och teknik tematiskt under högstadiet utifrån boken The Martian – Ensam på Mars.

Det finns annan frukt än apelsiner av Jeanette Winterson

Du ska läsa Det finns annan frukt än apelsiner av Jeanette Winterson om du vill följa en flicka som växer upp i ett strikt frireligiöst hem och som bryter sig loss och upptäcker att hon dras till kvinnor snarare än till män. På köpet får du en fragmentarisk medeltida saga som löper parallellt med huvudberättelsen.

Tankekartor i klassrummet med Mindnode

Jag nämnde i mitt tidigare inlägg att jag har fotograferat mina whiteboardtavlor för att sedan göra om dem till presentationer och sedan också till filmer för att lägga ut på Youtube för mina elever.Numer så hoppar jag ofta över whiteboardsteget och ritar och skriver direkt i datorn med hjälp av tankekartor.

Tankekartor med Mindnode
Tankekartor med Mindnode

Förtydliga samband och strukturer

Många av mina anteckningar på tavlan har handlat om att försöka förtydliga samband och strukturer. I dessa fall passar det bra att göra tankekartor. Det finns en uppsjö av tankekarteprogram för både mac och pc. Jag har landat i Mindnode. Programmet finns både för mac och iOS och synkar dessutom dokumenten via iCloud.

För något år sedan kom en uppdatering som gjorde programmet mer användbart än tidigare. Det går nu nämligen att publicera färdiga tankekartor på nätet så att eleven får direkt tillgång till dem. Tankekartan kan sedan uppdateras i takt med att den utvecklas.

Att förstå uppdragen

Jag jobbar ofta med UPPDRAG med mina elever. Uppdragen är större uppgifter, ofta ämnesövergripande mellan so-ämnen, men ibland också no-ämnen och svenska. Eleverna tycker ofta att mina skriftliga instruktioner kan vara röriga i och med att arbetet ska innehålla så många olika komponenter.

Ett uppdrag inleds vanligen under en lektion där jag presenterar en text som beskriver uppgifter och kunskapskrav. När jag presenterar texten så kan jag samtidigt skapa en tankekarta i realtid. När eleverna sedan kommer med frågor till uppdraget så kan jag uppdatera tankekartan direkt. På så vis slipper jag ofta att få samma fråga många gånger. Jag jobbar också parallellt med Google Classroom och där kan jag beskriva förändringar och förtydliganden mer ingående.

Tankekartorna kan ges till eleverna som en länk eller inbäddat i en blogg. Tyvärr kan jag inte få inbäddningen att fungera här, men länkar duger oftast gott. Det är också enkelt att kopiera allt det du skapat för att sedan klistra in i ett textdokument:

  • Uppdrag Livsmedelsproduktion
      • Saker att ta ställning till
        • Välj livsmedel
          • Kött
          • Spannmål
          • Baljväxter
        • Vilket land?
          • Sverige
          • Annat rikt land
          • Fattigare land med risk för svält
          • Fattigare land med export av kolonialvaror
    • Skrivandet
      • Källor
        • Källhänvisningar – Visa var du fått fakta i texten från med hjälp av referatmarkörer.
        • Källförteckning
        • Var källkritisk!
      • Hur lång text?
        • Minst omkring två sidor för att nå C-A. Annars kan det vara svårt att få med alla bitar.
        • Dock inte för långt! Längre betyder inte alltid bättre.
      •  No-delar
        • Faktablad om livsmedel
        • Kemikunskaper
        • Aspekter
          • Näringsinnehåll
          • Miljöpåverkan
          • Produktion
        • Fördelar och nackdelar ska framgå tydligt!
      • So-delar
        • Etik
        • Hållbar utveckling
        • Samhällsekonomi
          • Det ekonomiska kretsloppet
          • Prisbildning

Och från en punktlista så är det lätt att sedan skapa ett presentationsdokument i Powerpoint, Keynote eller Google Presentation.

Sammanfattningsvis

Så sammanfattningsvis så har Mindenode fått mig att i hög grad överge whiteboardtavlan på gott och ont. Jag saknar stundtals tavlan då jag vill rita bilder i anslutning till tankekartorna. Men det går att infoga bilder i tankekartorna, även om det är lite bökigt. Tankekartorna är också återanvändbara från år till år. Jag brukar alltid spara äldre versioner och skapa en kopia när jag börjar med en ny årskurs. Ibland väljer jag att slopa delar som jag vill använda om något år igen och då vill jag inte låta något gå förlorat.

Appar i min undervisning

Appar för hemlagat

Det är svårt att klara sig som lärare utan att någon gång tillverka eget lektionsmaterial och till det behövs program, eller appar som det kallas nu för tiden. Vissa lärare kreerar sällan eller aldrig medan andra gör det ofta. Det kan handla om att göra egna presentationer, skriva egna texter, skriva om texter eller att skapa grafik för min del. Anledningarna till att skapa eget kan variera. Kanske är du inte nöjd med den grafik du hittar på nätet. Kanske behöver du anpassa material för elever med särskilda behov. Kanske finns inte den text eller grafik att hitta som du behöver för din undervisning.

Undervisning och presentation

När jag började som lärare så var oh-apparaten fortfarande vanlig i undervisningen och de flesta lärare gjorde sina egna transparanger med hjälp av plastark och färgade pennor. Tyvärr är nog de flesta av dessa borta nu. Jag har sett kollegor som verkligen excellerat gjort transparangen till en konstform. Jag tillverkade i början av min lärargärning några stycken transparanger men gick ganska snart över till att arbeta digitalt.

Till en början var det inte helt lätt i och med att det inte fanns projektorer i klassrummen. Så jag har skrivit ut en och annan transparang för att sedan använda på oh-maskin. Men allt efter att åren gått så har projektorerna tagit sin plats i klassrummen.

I och med att projektorerna blivit vanligare så har användningen av presentationsprogram ökat. Många lärare sitter och trycker på egentillverkade presentationer som de filat på genom årens lopp. Att få tag på en sådan kan vara en riktigt guldgruva. Andra presentationer har delats mellan många olika lärare där de har förfinat presentationerna tillsammans. Jag kan tänka mig att det i framtiden kan gå att forska på presentationsdokumentens historia där forskaren letar rätt på varianter av presentationer tillbaka i historien och drar slutsatser om förändringar i text och layout.

För egen del så har jag fotograferat allt jag ritat på en whiteboard sedan femton år tillbaka. Är jag nöjd med det jag ritat och skrivit så brukar jag göra om bilden till ett bildspel i ett presentationsprogram. Så idag behöver jag inte rita så mycket på whiteboard. Det händer också att jag spelar in mina bildspel och lägger ut dem på Youtube. Den här filmen skapades i en sådan process:

Webbpublicering

Parallellt med projektorernas intåg i klassrummen så har det blivit enklare att publicera texter på nätet. Den första sajten jag gjorde för elever var helt handkodad. Allt eftersom teknikutvecklingen gått framåt så har jag bytt distributionsform. Den plattform som hängt med längst är olika versioner av WordPress. Och WordPress använder jag fortfarande. Den här sajten bygger på den plattformen.

Jag var inte ensam om att hitta WordPress. Tusentals lärare runtom i landet började blogga efter millennieskiftet och bra lektionsmaterial dök upp som svampar ur jorden. Några av dessa bloggar har växt och blivit riktigt stora, som till exempel So-rummet. Men de allra flesta har försvunnit.

Anledningen till att så många bloggar försvunnit är att lärarna i dag gömmer sig bakom LMS:er (learning management system). De flesta skolor köper i dag in kommersiella lösningar eller förlitar sig på lösningar från Apple (iTunes U) eller Google (Classroom). Dessutom så har det dykt upp så många bra läromedel på nätet på sistone så behovet av att skapa eget har minskat (Diglär, NE, Liber Online m.m.)

Programmen

För att skapa lektionsmaterialet så krävs program, eller appar som det så modernt heter. Det går att klara sig ganska långt med den uppsättning appar som följer med en normal lärardator, vare sig det är mac eller pc, men jag är inte riktigt nöjd med MS Office eller iWork så jag har införskaffat några andra också och de programmen tänker jag skriva lite om i några inlägg framöver.

När det gäller datorprogram och webbtjänster så bör du välja dina program med omsorg. Det finns det några viktiga saker att tänka på:

  • Testa programmen. Börja inte att använda ett program bara för att du läst att det ska vara bra. Du måste känna dig bekväm med programmet också.
  • Läs på om programtillverkarens historia. Det är inte roligt att hitta ett bra program för att sedan upptäcka att företaget lagts ner eller blivit uppköpt veckan efter så att ditt program försvinner.
  • Välj inte gratislösningar. Köp programmen. Hur du löser det med din arbetsgivare är en annan sak, men nöj dig inte med gratislösningar. Det brukar straffa sig i längden.
  • Välj inte för enkla program. Det kan hända att du växer ur datorprogrammet och vill ha fler funktioner efter en tid. Så du bör välja ett program så är några storlekar för stor.
  • Undersök programmet community. Finns det forum på nätet som diskuterar ditt program? Finns det möjligheter att få hjälp om du fastnar?
  • Finns det en officiell aktiv support för programmet? Kolla på programmets hemsida efter hjälplänkar och FAQ:er.
  • Läs recensioner om programmet. Sök på nätet efter jämförelsesajter som jämför program i den kategori som du är intresserad av.

Sådär! Nu är det bara att sätta igång. I några kommande inlägg kommer jag att presentera några av de appar som jag har använder mig av i min lärargärning.

Simma med de drunknade av Lars Mytting

Du ska läsa Simma med de drunknade av Lars Mytting om du vill låta dig sugas med när ett familjeöde nystas upp. På vägen får du lära känna trä, potatis, norsk grönska och shettländsk karg natur. Du läser inte boken för dess utmejslade karaktärer utan snarare på grund av den tätt vävda historien och de stundtals glimrande miljöbeskrivningarna som får dig att vara där. Och så var det det där med Frankrike, de vita gravarna och krigen…

En halvfärdig bok väntar i min byrålåda

I min byrålåda ligger en halvfärdig bok. Projektet går långsamt framåt. Under julledigheten tog jag upp skrivandet igen.Jat tänkte också att jag kanske kunde få en ytterligare push framåt genom att lägga ut några kapitel på nätet. Därför har jag nu skapat en underblogg till den här webbplatsen där du kan läsa och kommentera några av kapitlen.

Texten är ämnad att bli någon form av ungdomsroman. Den utspelar sig i något som liknar ett medeltida Skåne. Platser och personer är dock helt fiktiva. Mycket av religion och samhällsliv är också påhittat. Berättelsen är också kryddad med en gnutta magi.

Mycket av det jag skriver stjäl jag helt fräckt från den verkliga historien. Och kanske kan läsaren trots allt påhitt lära sig något om hur det kunde ha varit att leva som barn till en herreman under det medeltida Skåne.

Läs Bland träden här.

Kalla kriget kriget och poddar i klassrummet

För en vecka sedan fick jag reda på att jag skulle ta över en årskurs 9 i so. Eleverna ska precis börja läsa om det kalla kriget. Jag har förmodligen nog på fötterna för att sätta igång utan några större förberedelser, planeringen för eleverna är i stora drag klar fram till jul så det är bara för mig att hoppa på.

Det lockande öst

Men jag tänkte att jag ändå skulle behöva friska upp mitt minne lite så jag har lyssnat mycket på poddar nu i helgen. Framför allt har jag lyssnat på Pennan och svärdet.

Krigshistoria är inte min grej egentligen, men om jag tvingas välja så tycker jag att tiden från 1945 fram till 1989 är den intressantaste tiden. Jag har aldrig intresserats av fältslag och jag har inga djupa kunskaper om drabbningar i Vietnam, Korea eller Afghanistan, men jag lockas av det grå Östeuropa. Missförstå mig inte nu. Jag skulle för mitt liv inte vilja leva i en kommunistisk diktatur, men det uppstår något i avsaknaden av den fria marknaden och det fria ordet. Det är som om konstformerna i diktaturer fyller ett större rum och får ta mer plats. Jag tycker att det åskådliggörs väl i filmen Das Leben der Anderen. En film som jag för övrigt kommer att visa för eleverna framåt jul. Vi kommer att diskutera hur det är att leva i en diktatur och även konstens roll i diktaturer.

Poddarna

Tillbaka till Pennan och svärdet. Som överblick fungerar poddarna väl, men krigsromantiken lyser igenom ibland vilket gör mig lite illa till mods. Det märks framför allt i det tredje avsnittet om Kalixlinjen. Fokus är traditionellt militärhistoriskt. De båda poddarna Tom och Nils kan inte riktigt dölja att de är hoppfulla inför framtiden då hotet från Ryssland ökar igen. Jag får bilden av två barn i huvudet som pratar om julafton och hoppas på en stor legobyggsats i julklapp.

Jag ser inte mycket till problematisering i deras redogörelser. Poddarna kan lämpa sig som en överblick men den källkritiska radarn bör vara påslagen under lyssnandet. Det här är program för män och av män. Några kvinnor verkar inte ha existerat överhuvud taget under det kalla kriget. Bortser jag från deras fokus så får jag dock en god överblick över några av det kalla krigets skeenden.

Det här problemet är inte Pennan och svärdet ensamt om. När jag bläddrar i läroböckerna på skolan så är tidsåldern kraftigt fokuserad på krig och världspolitik. Fokus ligger på Europa och USA:s roll som världspolis mot det Sovjetunionen som försöker sprida den kommunistiska smittan. Var är genusperspektivet? Vilken var kvinnornas roll annat än som offer?

Hur fånga alla?

Det blir inte svårt att fånga de militärhistoriskt intresserade under det här momentet, men jag famlar efter krokar för att kunna intressera resten av eleverna. Jag kan visserligen komma med en hel del egna anekdoter här eftersom jag är uppväxt under hotet av ett kärnvapenkrig. Jag vet kanske inte vad jag letar efter riktigt, men jag behöver fler infallsvinklar till perioden än de som handlar om kärnvapen, järn, betong och krut. Jag har ju visserligen musiken och konsten också.

Lite skrämmande kan det kännas att jag jag upplevt delar av en historisk epok; det kalla kriget.

Glaskupan av Slyvia Plath

Du ska läsa Glaskupan av Sylvia Plath om du vill följa med på en resa ned i den själsliga sjukdomen. Du får följa med och kanske förvånas av de banala anledningar som kan leda en människa ner i olyckan. Du kommer också att få läsa om hur det kan vara att stå maktlös vid sidan av, utan att kanske riktigt förstå, när en människa driver sig själv mot avgrunden. Boken är svår att läsa utan att ha Sylvia Plath och hennes öde i åtanke.