Huru Gustaf Fröding kom att leda till Hegel, Platon, Gud och profeten Muhammed

Jag har kört två lektioner Fröding med några mycket begåvade elever. Första lektionen tog jag upp antologistandardutbudet som Ett gammalt bergtroll, Säv, säv susa och En kärleksvisa. Det var inte svårt för eleverna att ha bra synpunkter kring dikterna. Vi kom in på ämnen som själssjukdom, utanförskap, sexualmoral och 1800-talets kultur. Vi var även inne och nosade lite på kvinnans frigörelse.

Andra lektionen ville jag ge några av mina favoriter. Jag gav dem En ghasel och Anita (ur Skaldebrev till Maggan.) Anita gav jag dem i form av Sven Ingvars tonsättning och inspelning av dikten.

Även dessa dikter kunde eleverna relatera till. En av mina ateister började snabbt argumentera mot kristendomen utifrån Anita. Men jag ville ge dessa elever mer. Utifrån raden ”kropp med ande skall bli enad” i Anita backade jag i tiden till Platon. Jag förklarade grottliknelsen och nämnde Matrix-filmen varpå eleverna svarade: ”-Jaha!” Jag ritade också upp Yin och Yang-symbolen på tavlan. Jag förklarade kristendomens arv från Platon och hur kristendomen skiljer på kropp och själ, och att kroppen står för det orena (Jag förenklar här mitt resonemang och hoppas att du förstår att jag inte generaliserade så mycket som jag gör i denna sammanfattning.). Jag förklarade Frödings påverkan från österländsk filosofi och att han ville skapa en syntes av kristendom och de värderingar han ansåg som de rätta. I detta sammanhang snuddade vi också vid Hegel och hans syntes-lära.

Här började diskussionerna i klassen avvika från ämnet. Vi började tala gudsbegrepp utifrån Guds omfång (scope) i olika religioner. Zeus existerar i skapelsen, den judiske Guden har skapat världen men ”håller på ett folk”. Den tidiga kristne Guden sänder ner sin revolutionära son med sitt kärleksbuskap för att försvara en minoritet mot förtryckarna. Medeltidens kristna Gud har blivit allas Gud till den grad att alla ska kristnas och kärleksbudskapet har blivit en redskap för förtryckarna. Allah är visserligen samma Gud som den kristna men profeten Muhammed betonar att Gud är större –  Allahu Akbar, det vill säga större än allt annat och på vi mer mystisk och onåbar än andra gudar. Muslimernas Gud kan inte tolkas men har låtit nedteckna specifika levnadsregler i Koranen där slutsatsen är att man ska leva anständigt.

Vi diskuterade vidare  bokstavstroende kontra tolkningar. Jag provocerade och sa att alla religiösa urkunder är anakronistiska i den betydelse att de befinner sig i fel tid. Budskapen måste transkiberas till vår tid för att förstås. Men i vilken grad ska de tolkas? Måste man tro på jungfrufödsel och änglar för att vara kristen, eller räcker det med att acceptera bilden att Gud återföddes som människa, längst ner på samhällets botten? En syn det skrivs om i Svenska kyrkans skrift till hushållen som kom i brevlådan nu i veckan.

Vi diskuterade också att det kan vara lättare att tolka Bibeln än Koranen eftersom Bibeln är full av liknelser och allegorier medan Koranen är specifik i sitt språk. Det kan alltså vara svårare att modernisera Islam än kristendomen. Det är lättare att bortse från Bibelns mer motbjudande påbud än Koranens eftersom Bibeln är ett lapptäcke från början medan Koranen i stort är en enhetlig text.

En av ateisterna i gruppen förkastade all religion varpå jag kände mig tvungen att provocera (för att rädda hans höga betyg i religion, vilket kräver ett tolerant sinnelag). Jag drämde till med Descartes och ”Cogito ergo sum”. Om vi börjar med att fundera på hur vi över huvud taget kan vara självmedvetna. Hur kommer det sig att vi inte bara är maskiner! Hur kommer det sig att du vet att du finns? Kan du acceptera och förstå att vissa människor förklarar vår självmedvetenhet och existens utifrån mekanismer som ännu inte nåtts av naturvetenskapliga förklaringar och att dessa förklaringar kan benämnas religion? Möjligen fick jag få eleven att vacka en aning. Men jag är inte säker.

Jag lyckades på slutet komma tillbaka till Fröding och ett kort sammanfattande av lektionen.  En elev protesterade mot min lektion och sa att det här minsann inte var svenska. Men av hennes min att tolka så var lektionen till stor belåtenhet ändå. Jag skriver om denna lektion här eftersom jag fick en sån där Yes! Där satt den känsla efteråt. Tänk om man alltid kunde få hålla sådana lektioner.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.