100 grader Celsius – en blogg för dig som vill lyckas i skolarbetet
Ibland ställs man inför problem som borde ha en självklar lösning. Jag har gett mina elever i uppgift att skriva en tidningsartikel demokrati i Sverige. Uppgiften är stor och ganska svävande. Men jag vill se om elevernas vingar bär. De går i nian och borde klara av denna uppgift.
[easyembed field=”HTML1″]
Men så får jag frågan: Hur skriver man en tidningsartikel? Ja. Hur gör man? Jag svarar med ord som rubrik, ingress, brödtext, styckeindelning och andra lärarfloskler. ”Ja, men hur ska jag skriva iiii artikeln” Svarar eleven. ”Du måste ha en röd tråd” Säger jag. Bollen är strax tillbaka hos mig med frågan ”Vad är en röd tråd?”
Jag fortsätter nu men att man måste ha en tanke. Det kan till exempel handla om att skriva:
- en demokrati för dummies,
- om varför svensk demokrati inte är bra (suger), eller
- varför svensk demokrati är bra (rular).
Jag delar upp artikeltyperna i argumenterande (subjektiva) och informerande (objektiva).
Men jag känner fortfarande att jag inte har nått fram. Något fattas. Vi har läst artiklar tidigare. Jag har visat exempel nu. Kan någon ge mig en bra och lättfattlig förklaring på hur man karaktäriserar en tidningsartikel så bleve jag glad. Alltså: Hur skriver man en tidningsartikel?
[easyembed field=”HTML3″]
Annons:
Äventyr på Vänern! Boka din ribchartertur hos Kristinehamns Rib-charter
En tidningsartikel bör väl inte vara argumenterande huruvida svensk demokrati är bra eller inte, det är väl snarare en argumenterande text?
Hur som helst kan det vara pedagogiskt att påminna eleverna om att man bör strukturera texten med en början (inledning), mitt (argumentation) och slut (sammanfattning/slutplädering)
Jovisst. Jag skrev inlägget lite slarvigt. Naturligt gick jag igenom att åsikter bara får finnas på ledar- och insändarplats.
Men däremot tycker jag inte att just en tidningsartikel ska ha inledning, argumentation och sammanfattning. Jag förespråkar istället löpsedelsprincipen.
Men det är något annat jag vill åt. Det finns så många olika texttyper i en tidning: ledare, nyheter, utredande texter, informerande texter, underhållande texter.
Äh. Jag vet inte riktigt. Jag bara babblar. Jag kände mig frustrerad i klassrummet. Man kommer in där med ett bra upplägg, och sen öppnas falluckan: Vad är en tidningsartikel? Jag som är förförståelsebegreppets banerförare har missat en så väsentlig detalj!
Jag förmodar att det inte finns några quick-fixes, inga magiska ord att ta fram så att eleverna sedan säger: ”Aha!” Det är bara att gå ut i klassrummet och resonera fram individuella lösningar.
Ju snabbare elever lär sig att det inte finns några skarpa gränser utan hela världen är en gråskala, desto bättre 🙂
Jag tycker att jag vadar i gråskalor om dagarna: Å ena sidan… Å andra sidan… Men sen kan man ju tänka så här… Hur menar du nu… och så vidare.
Fler absoluta sanningar åt folket!