Att sätta betyg för elever med Aspergers syndrom

Några råd om hur du ska tänka när du sätter betyg i ämnen för elever med Aspergers syndrom.

Med jämna mellarum ser man på något forum lärare som frågar hur man ska tänka när man sätter betyg för elever med Aspergers syndrom. Jag dök på en sådan tråd i ett pedagogforum. Eftersom jag har jobbat en hel del med elever med denna diagnos så slängde jag mig in i debatten med följande svar:

Nyckeln till att kunna sätta rätt betyg för AS-elever är att lära känna dem. Ju mer jag har jobbat med AS-elever, desto mindre känner jag att jag kan om själva diagnosen. Men jag har istället upptäckt individer som behöver stöttas på olika sätt. Jag har noterat dessa kategorier:

  1. De som inte behöver någon stöttning alls.
  2. De som behöver social stöttning (advokathjälp, bollplank och tolkhjälp) gentemot andra lärare.
  3. De som behöver hjälp med att förklara vad de vill, för sig själv och för andra.
  4. De som behöver träna in vissa sociala färdigheter.
  5. De som behöver hjälp med att rensa bort störande intryck för att kunna tillgodogöra sig undervisningen.
  6. De som behöver hjälp med struktur.
  7. De som behöver pedagogisk hjälp för att kunna nå betygskriterierna. (Anpassade läromedel, tolkhjälp, högläsninghjälp, bollplank m.m.)
  8. De som behöver hjälp med att identifiera områden som är omöjliga för dem att klara av. Och det är bara under den här punkten vi kan tala om att ta bort enstaka betygskriterier. Människor utan ben kan inte hoppa höjd. Människor som inte kan föreställa sig saker när de läser skönlitteratur ser inget nöje i att läsa skönlitteratur och det blir också helt meningslöst för dem att skriva noveller exempelvis.

Att jobba med aspergerelever handlar inte i första hand om att sänka ribban (punkt 8), utan om att ta bort hinder, anpassa, förklara och att medla. Notera att kategorierna här ovan inte går att hålla i sär. De glider in i varandra. En elev har ofta flera problem än ett. Och att identifiera problemen är ingen lätt uppgift. Men varje lärare som jobbar med aspergerelever bör ha grundinställningen att problemen i första hand inte ligger i punkten 8. Varje problem som uppstår ska lösas.

Och har man kommit till en punkt där man känner att man måste sänka ribban så kan man i stället fundera på om det går att konstruera ribban på något annorlunda sätt. (Men säg det inte högt så att Skolverket hör.)

Jag känner att jag inte är riktigt nöjd med mitt inlägg, men jag kastar ut det här ändå. Det är ändå på rätt väg. Är du helt oinsatt i betygsättningens ädla konst så kan jag förklara att debatter om betygsättning och Aspergers syndrom ofta uppstår eftersom man i Skolverkets Författningssamling (SKOLFS) 2000:141 kan läsa:

”Skolverkets föreskrifter
om betygskriterier för grundskolans ämnen

Skolverket föreskriver med stöd av 7 kap. 8 § andra stycket grundskoleförordningen (1994:1194) följande.

2 § Om särskilda skäl föreligger kan läraren bortse från enstaka kriterier. Med särskilda skäl avses här funktionshinder eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för eleven att uppfylla kraven för ett visst kriterium.”

Läraren kan alltså bortse från enstaka betygskriterier vid betygsättning. Det är tolkningen av detta enstaka som ofta ger upphov till debatt. Skolverket har varit vänligt nog att erbjuda en webbsida som ska förklara innebörden i lagtexten. Men du får faktiskt inte så mycket mer hjälp där heller. I stycket om Aspergers syndrom skrivs:

Det krävs stor professionell kompetens av läraren och ibland behov av att rådfråga en specialist för att kunna bedöma om de mål och kriterier som eleven inte når beror på funktionshindret eller på bristande kunskaper. För dessa elever är det särskilt viktigt att läraren gör en helhetsbedömning av elevens kunskaper i det aktuella ämnet.
(Min fetning)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.