Är intelligens intelligens eller är intelligens motivation?

På dn.se skriver man i dag att intelligenstester kanske inte mäter intelligens utan att de i själva verket mäter graden av motivation hos en människa. Man skriver också att de som lyckas på intelligenstesten gör bättre från sig i livet.

Hårt arbete, hård fokusering på uppgiften, samt förmågan att inte ge upp utan en extra ansträngning, är det som ger höga IQ-poäng. Ännu bättre går det om en belöning väntar efter arbetet, om man kan tjäna pengar på sina poäng.

DN har fått nyheten i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences

Vad kan vi lära av detta inom skolan?

  1. En människas intelligens är relativt konstant och ändras inte så lätt.
  2. En människas motivation är i högsta grad föränderlig och går bland annat att påverka genom använding av belöningar.

Vi kanske inte ska vara så snabba att döma ut elever som inte lyckas. Vi måste bara hitta rätt belöningsformer. Det gäller alltså inte att fylla kärl i skolan. Vi måste tända eldar. Inga nyheter precis.

Vi måste också fundera över hur vi använder oss av belöningssystem i skolan.

Och för det tredje: Hur mäter vi elevernas kunskaper? Gör vi samma fel inom skolan? Tror vi att vi mäter kunskaper när vi i själva verket mäter motivation? Eller det kanske inte spelar någon roll?

CMS, Wiki, Blogg och Forum

En liten text jag skrev till några kollegor för att få med dem i nätlingot:

CMS (content management system) webbprogrmvara som kan lagra och publicera alla typer av innehåll. En CMS är också väldigt utbyggbar. Den kan helt enkelt göra allt.

Wiki (från hawaiiska wiki som betyder snabb) är webbprogramvara för uppslagsverk där användarna tillsammans utvecklar innehållet via en webbsida.

Blogg (avkortning av webblogg; av engelskans blog, kortform av weblog från de engelska orden ’web’ och ’log’) En blogg är en webbjournal eller webbdagbok som innehåller texter som är organiserade kronologiskt och som kan kommenteras av läsarna.

Forum är webbplatser ämnade för diskussioner, samtal och erfarenhetsutbyte. Diskussionerna är organiserad e i så kallade trådar.
');
})();

Är Jonas Thente köpt?

När Jonas Thente skriver så lyssnar jag. När Thente nu är lyrisk om Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens Cirkeln så blir jag nyfiken. Det luktar Ajvide här. Det luktar samtidsskildring. Det luktar klassuppsättning. Det luktar tillfälle för fina skriv- och analystillfällen.

Thente låter nästan lite för lyrisk när han recenserar boken. Han är väl inte köpt?

Sara Bergmark Elfgren om boken

Mats och jag brukar annars beskriva boken som ”Buffy i Sverige utan vampyrer”. Eller Låt den rätte komma in möter  Fucking Åmål möter Twilight möter  My So Called Life möter Twin Peaks (fortfarande utan vampyrer).

‘); })(); // ]]>Mer om boken på SvD

Cirkeln på bokus.com

Cirkeln på adlibris.se

Det kalla kriget och De andras liv

Årskurs 9 har nu avslutat andra världskriget och gått vidare mot efterkrigstid. Vi fastnade för DDR och kommunismen. Jag föreslog då att vi skulle se filmen De andras livDas Leben der Anderen. av regissören Florian Henckel von Donnersmarck. Här följer elevernas instruktion:

Ministerium für Staatssicherheit (MFS or Statsi)

Du ska nu se den tyska filmen De andras liv. Filmen utspelar sig efter andra världskriget i Östtyskland. Jag vill visa den för er för att du ska få en inblick i hur det är att leva i ett totalitärt samhälle. Jag vill också att du ska bli medveten om att diktaturen inte ligger långt bort, vare sig i tid eller rum.

Konsten under kommunismen

År 1934 bestämde Sovjetunionen att alla Sovjetkonstnärer skulle följa vissa regler. Reglerna kom att kallas Socialistisk realism. Syftet var att stärka folkets kärlek till arbetarna som skulle bygga den kommunistiska staten. Konstnärerna skulle skapa konst som utgick från kommunistpartiets bestämmelser.

Politikerna ville att konstnärerna skull försköna arbetet och arbetaren. Josef Stalin menade att författarna skulle bli själens ingenjörer. Konsten skulle skapa den nya sovjetmänniskan. Konsten tilläts bara om den utgick från realistiska och naturalistiska (konst, litteratur) traditioner.

Den socialistiska realismens dogm spreds i alla Warsawapaktsländer. Alla konstnärer förväntades att följa den. De konstnärer som inte jobbade för socialismen riskerade att förlora sina jobb eller fängslas. Det var strängt förbjudet att göra något konstnärligt som kritiserade det kommunistiska systemet.

Att ta reda på innan du ser filmen

Östtysklands flagga
Östtysklands flagga var en variant av den traditionella tyska flaggan med ett emblem som symboliserade arbetare, akademiker och bönder.
  • När och hur bildades Östtyskland?
  • Vad var Stasi?
  • Vilken uppgift fyllde Stasi?
  • Hur kan en förtryckande stat behålla kontrollen över sina medborgare?
  • Vad är censur?

Att fundera på under filmens gång

  • Men vem är egentligen filmens goda människa?
  • Hur var det att vara konstnär i Östtyskland?
  • Vilken roll spelar konsten i ett samhälle?
  • Vad menas med uttrycket ”Konstnären är själens ingenjör”?
  • Vilken förändring genomgår Kapten Gerd Wiesler i filmen?
  • Varför tror du att han genomgår den förändringen?

Spoiler alert:
Filmhandledning till filmen De andras liv

Dikt-kit att ta med sig i livet

Jag gjorde ett litet subjektivt dikt-kit till mina nior. Några dikter att ta med sin i livet:

Gustaf Fröding

En Ghasel
Ett gammalt bergtroll
Anita (ur brev till Maggan) Sven Ingvars tonsättning
Säv, säv susa Jussi Björling sjunger dikten

Edith Södergran

Dagen svalnar Nicolai Dungers tonsättning
Landet som icke är Nicolai Dungers tonsättning

Gunnar Ekelöf

sonatform denaturerad prosa
blommorna sover  i fönstret
Perpetuum mobile

Werner Aspenström

Den ni väntar passerar inte förstäderna
Mätarlarven

Nils Ferlin

Du har tappat ditt ord
I folkviseton Rolf Wikström sjunger I folkvieston

Karin Boye

I rörelse
Ja visst gör det ont
Det öde landet (Världens svåraste dikt. Jag överdriver inte. Läs den inte! Jag har varnat dig!)

Ulf Lundell

Öppna landskap Ulf Lundell sjunger låten själv

Evert Taube

Så skimrande var aldrig havet Freddie Wadling tolkar låten
Nocturne Ingvar Wixell sjunger låten

Sonja Åkesson

Sommarräkning

Några böcker i urval:

‘); })(); // ]]>

Kategorier och inläggsetiketter i WordPress

Om kategorier och inläggsetiketter i Wordpress

Kategorier och inläggsetiketter
Kategorier och inläggsetiketter

Hur ska man egentligen förhålla sig till kategorier och inläggsetiketter i WordPress?

Jag sammanfattar och översätter här lite fritt det som står på WordPress supportforum. Kategorier är till för att gruppera inlägg i vid bemärkelse. Med hjälp av inläggsetiketterna beskriver du ditt inlägg mer i detalj.

Du bör vara ganska återhållsam med dina kategorier, inläggsetiketter kan du gödsla med så mycket du vill.

Låt säga att du ska skriva ett inlägg om hur man bakar kladdkaka med valnötter i. Då vill du förmodligen använda kategorier som Desserter och Bakning. Inläggsetiketterna blir då förslagsvis Choklad, Kladdkaka och Valnötter.

Inläggsetiketter och kategorier är helt frivilligt att använda. Men de hjälper dem som använder sökfunktionen på bloggen. Dessutom hjälper de dig att få upp ditt inlägg i sökmotorernas sökresultat, exempelvis Google. Etiketter och kategorier är en viktig del av ditt SEO-arbete.

Kategorierna går att organisera hierarkiskt. Det betyder att du kan ange föräldrar för dina kategorier. Kategorierna Desserter och Förrätter kan förslagsvis hamna under föräldern Matlagning. Om du gör på detta vis så får ditt inlägg automatiskt kategorin Matlagning om du anger kategorin Desserter.

Ditt första WordPressinlägg

En grundläggande instruktion om hur du skriver ett blogginlägg i Wordpress. Wordpress för Dummies helt enkelt.

Jag håller på att skriva några små instruktioner i diverse frågor för mina kollegor. Detta är det första inlägget i en serie om WordPress. Jag återpostar inlägget här, något redigerat.

Det talas mycket om bloggar på skolan. Vad är då en blogg? Ordet blogg kommer från engelskans web log; en loggbok eller en dagbok på nätet alltså. Liksom dagboken så publiceras artiklarna kronologiskt. Men till skillnad från dagboken så är bloggens artiklar inte hemliga. Det är till och och med på det viset att blogginläggen ska gå att kommentera.

WordPress

Detta inlägg skrivs med hjälp av ett verktyg som heter WordPress. Jag har nog fog för att påstå att att wordpress är det mest använda bloggverktyget. WordPress är späckat med funktioner, men det är ändå ganska lätt att lära sig. Och skulle du sakna någon funktion så finns det ett stort tilläggsbiliotek på nätet där det går att hämta nya funktioner.

Så hur kommer du nu igång med WordPress? Till att börja med måste du ha ett bloggkonto. Det går att skaffa sig ett konto på exempelvis wordpress.com. På WordPress.com får du en egen blogg där du själv styr och ställer.

Din första text

Vi antar att du skapat ditt konto.

Vi antar också att du lyckats logga in och att du ska skriva din första text. Du måste då välja mellan om du vill skriva ett traditionellt blogginägg eller om du vill göra en statisk sida som hamnar uppe i menyn på bloggen.

Vi kollar lite på hur bloggen är uppbyggd:

Bloggens struktur
Bloggens struktur
Wordpressmeny
Wordpressmeny

Här till vänster ser du den meny du hittar när du loggat in för att skriva din text.

Blogginlägg (Inlägg) passar bäst när du vill skriva en informerande text som fort blir inaktuell, det kan handla om att påminna inför prov, informera om något som har hänt  m.m.

En statisk sida (Sidor) passar bäst om du vill skriva en text som inte påverkas av tiden. Det kan till exempel handla om Tema-planeringar, instruktioner som kan återanvändas, faktatexter m.m.

Du ser att det finns många andra menyalternativ än Sidor och Inlägg. Men du behöver inte bry dig om dem än. Och det kan också vara så att administratören för bloggen har tagit bort många av menyalternativen åt dig så att du bara ser det du verkligen behöver se.

Vi antar att du nu ska skriva ett kort meddelande om att nästa veckas prov i no är uppskjutet.

När du klickat på Inlägg så kommer du till en sida som ser ut så här:

Inläggsredigerare
Inläggsredigerare

Ange rubrik – Inga konstigheter. Ange helt enkelt rubriken för ditt inlägg.

Textfältet – Här skriver du din text. Experimentera gärna med knapparna i verktygsfältet.

Publicera –  Här anger du hur om du vill publicera direkt eller om du vill jobba vidare med ett utkast. De andra alternativen behöver du inte bry dig om nu.

Format –  Detta är överkurs för tillfället. Men med Format kan du styra över hur ditt inlägg kommer att se ut när det publiceras.

Kategorier – Skapa gärna några få kategorier som du använder för dina inlägg. Kategorierna kan exempelvis vara vilken typ av information som presenteras i texten.

Inläggsetiketter – Här fyller du i nyckelord för din artikel.

Kategorier och Inläggsetiketter kan vara knepiga att få till. Lägg inte för mycket möda på detta i mödan. Men när du väl har skrivit några inlägg kan det vara värt att gå tillbaka och strukturera upp Kategorier och Inlägg.

När du är nöjd med din text så trycker du på Publicera.