Om uppslagsverk på nätet

Stenåldern

På stenåldern, när jag var liten, typ på 1980-talet, så fanns det något som kallades böcker. Det var tjocka hopbuntade papper som var fyllda med texter. Om du behövde ta reda på något så var du tvingad att slå upp det i en bok. Och hör och häpna, det var inte ofta som böckerna fanns hemma. För att få reda på något så var man endera tvungen att gå till biblioteket för att exempelvis ta reda på mer om gnuns levnadsvanor eller om statsskicket i Ryssland, eller så fick man helt enkelt köpa böcker med information.

De här böckerna med information om diverse ting kallades uppslagsverk eller encyklopedier. För att få tillgång till alla böcker och all kunskap i dem (lol) så var man tvungen att prenumerera på dem i nästan två år och och varje bok gjorde folk omkring 400 kronor fattigare. Att samla ihop till alla böcker kostade ungefär en Macbook Air, typ. Dessutom, och jag ljuger inte, så uppdaterades de inte. Om presidenten i Ryssland dog, eller om ny fakta kom fram om gnuns liv så uppdaterades inte böckerna. Ganska ofta hände det att informationen i böckerna var gammal redan när man packade upp bokpaketet. Bonniers uppslagsverk och Nationalencyklopedien (säg det tjugo gånger på raken utan att staka dig) var två sådana uppslagsverk.

Sen kom Internet, halleluja!

Uppslagsverken flyttade ut på Internet. Men det tog tid. Kanske beror det på namnet Nationalencyklopedien eller så berodde det kanske på att böckerna var så stora och var svåra att pressa in i en dator. Uppstickare som skapats på nätet hann före; Wikipedia är ett exempel på ett sådant uppslagsverk. Wikipedia skapades av alla möjliga människor som skrev ideellt.

Så nu mer så har vi en gratistjänst i form av Wikipedia, och vi har betaltjänster i form av exempelvis Nationalencyklopedin, men på nätet heter sajten ne.se, det skulle väl ha varit för jobbigt att skriva in hela adressen antar jag.

Många skolor abonnerar på ne.se.  Genom att gå in på sajten på skolan så går det att skapa ett konto så att sajten även kan användas hemma.

Wikipedia eller ne.se – that is the question

Va bra! tänker du säkert nu. Då slipper jag att använda Wikipedia, som mina lärare har sagt är så dåligt eftersom man inte kan lita på det som står där.

Sakta i backarna! svarar jag då. Du kan visst använda dig av Wikipedia i skolarbetet, men du ska vara medveten om några olika saker. Söker du information om kontroversiella ämnen, alltså ämnen som är omdebatterade, sådant som människor har olika åsikter om och oftast mycket starka åsikter, så ökar risken för att det du läser i artikeln inte stämmer, men nu är gnun och dess liv ett inte så kontroversiellt ämne, så risken att någon skulle ha ljugit ihop något är liten. Dessutom så finns det så kallade Wikipedianer som bevakar artiklarna på sajten som hökar. De håller rent på sajten och ser till att artiklarna är korrekta. Men Wikipedia är en stor sajt, och vem som helst kan redigera där så det finns ju viss risk att någon skriver om något för att vara rolig eller för att jäklas. Var kritisk helt enkelt, när du läser på Wikipedia.

Men det finns ett större problem med Wikipedia. Artiklarna där är ofta omfattande och komplicerade. Kanske har du någon gång sökt i något ämne för att upptäcka att du inte förstår det som står där. Och det är här som ne.se kommer in och gör livet enklare för dig! Ne.se har långa och komplicerade artiklar, men du kan ofta också välja att läsa en lättläst och en förkortad version av artikeln. Testa till exempel att först söka på aorta på Wikipedia och sedan göra samma sak på ne.se. På ne.se klickar du sedan på Lättläst. Jag kan garantera att du snabbare förstår vad aorta är om du gör sökningen på ne.se.

Den lättlästa versionen på ne.se är inte bara till för människor som har svårt att läsa, den är också bra för den som snabbt vill skaffa en uppfattning om ett ämne.

Om veckan vore en frukt…

Jag ställde frågan på veckoutvärderingen i dag:

Om veckan vore en frukt; vilken frukt skulle den vara då?

Ett av svaren löd:

Den skulle ha varit ett äpple; lätt att tugga, men man måste stanna upp ibland för att se efter så att man inte tuggar på några kärnor.

och ett annat svar löd:

En kokosnöt. Jag fick ont i huvudet.

Hur svarar jag på instuderingsfrågor?

Hur svarar jag på instuderingsfrågor? Får jag skriva av svaren från texten?

Det beror på skulle jag vilja säga. Om du ska svara på frågan: ”Vilket land ligger öster om Sverige?” så blir det ju svårt att inte bara lyfta ordet Finland från faktatext till ditt svar. Så i allmänhet så är det okej att, mer eller mindre, kopiera rena faktauppgifter från texter.

Men när svaren ska vara utredande så måste du svara med egna ord eftersom det aldrig i en lärobokstext kan stå vad du tänker.

Och ibland förväntas du att läsa mellan raderna. I sådana fall så gäller det för dig att dra slutsater som vad texten handlar om. Ibland måste du också sammanfatta ett stycke i en text. Då kan du heller inte kopiera texten rakt av.

Observera att det jag skriver här ovan bara gäller när du svarar på frågor i syfte att lära dig själv – alltså i studiesyfte. Om du ska skriva texter som andra ska läsa förutom din lärare så måste du lära dig att referera och citera.