Lärplattformen och dess framtid

Lärplattformarna har förmodligen erövrat hela skolsverige vid det här laget men det knorras mycket. Jag tror att knorrandet kan ha tre grundförklaringar. Och innan jag fortsätter kanske jag ska inskränka min definition av lärplattform till

de system där lärare dokumenterar elevernas kunskaper och färdigheter och där elever och föräldrar kan ta del dessa uppgifter.

Jag talar alltså inte om digitala läromedel här, även om många aktörer försöker att få dessa system att smälta ihop i ett.

Jag bör också tillägga att jag provpratar lite här. Tankarna är inte helt färdiga. Jag skriver nog mest ner detta för egen del för att jag ska komma ihåg att jag tänkt dem, men det gör ju inget om andra också får ta del av dem.

Nåväl. Åter till förklaringarna utan egentlig inbördes ordning.

Ett – Skråtänkande och monopol

Problemet

Sommaren 2017 gick sopåkare i Stockholm ut i strejk då arbetsgivaren ville märka upp sopåkarnas nycklar. Om nycklarna märks så kan sopåkarna bytas ut eftersom kunskaper som förut bara funnits hos några individer skulle bli tillgängliga för alla. På samma sätt blir läraren utbytbar om elevernas prestationer blir standardiserat dokumenterade i en lärplattform. Den enskilde läraren förlorar förhandlingsutrymme gentemot arbetsgivaren.

Lösningen

Jag har egentligen ingen lösning här. Det är bara dumt. Kunskap om elever som kan dokumenteras så länge de inte är integritetskränkande. Åtskilliga gånger har jag varit med om att en medarbetare lämnat bygget utan att ha dokumenterat tillräckligt vilket lett till frustration för mig, mina kollegor, elever och föräldrar.

Det finns också ganska många dåliga lärare. Vissa passar inte alls medan andra är dåliga i perioder. Jag kan väl medge att jag också varit en dålig lärare i perioder (stress, leda och livskris). Men dokumentationen tvingar till kvalitet och insyn. Frånvaron av dokumentation kan här synliggöra frånvaro av underbyggda tankar kring betygsättning.

Två  –  Tiden

Problemet

Det tar för lång tid att dokumentera. Det är lättare att sätta betyg på en höft utefter magkänslan. Och sanning att säga så stämmer oftast magkänslan. Åtskilliga gånger har jag satt betyg först för att sedan kontrollera informationen från systemen och det har visat sig att min första tanke varit rätt. Varför ägna tid att dokumentera när jag kan ägna tiden åt lärande?

Lösningen

Det måste helt enkelt gå snabbare att dokumentera. Och systemen är på väg däråt. Till exempel så klarar senaste versionen av Google Classroom att lagra fraser för formativ bedömning. Jag är övertygad att vi är på väg mot smidigare lösningar på den här fronten. Det här problemet ligger högst på agendan för leverantörer av systemen.

Om några år vill jag bara skriva undantagsvis. Jag vill klicka i en matris och utifrån de klicken vill jag kunna välja fraser som jag och andra lärare som använt samma uppgift tillsammans tagit fram i takt med att vi bedömt uppgiften.

Tre – neurala nätverk kontra databaser

Problemet

Människors hjärnor och datorer fungerar på ett sätt helt olika. Människor lagrar kunskaper associativt med hjälp av neutrala nätverk i synapser och neuroner i hjärnan medan datorn lagrar data i register. När hjärnan hämtar kunskap så frågar den vad och kommer direkt till rätt plats i hjärnan. Dessutom så kan hjärnan då samtidigt få tillgång till en massa annan kunskap som associerar med det tänkta. En dator kan inte göra på samma sätt. Datorn måste få instruktionen var för att hitta data. Den hittade datan är nödvändigtvis inte sammanlänkad eller associerad med angränsande fakta. Mer ingående resonemang i ämnet finner du bland annat i Max Tegmarks Liv 3.0.

Detta gör att våra dokumentationssytem blir mycket primitiva. Läraren kan ha en känsla för elevens kunskaper. Och den känslan, eller magkänslan är associativt lagrade minnen av elevens prestationer. Sådana känslor låter sig svårligen översättas i matriser.

Lösningen

Lösningen här är att överge matriserna på sikt. Elevernas resultat behöver då lagras i neurala nätverk. Datan om elevens utveckling kommer att bli svårtillgängligare för människan eftersom neurala nätverk har svårt att gestaltas i matriser, men nätverket kommer å andra sidan att kunna ge svar likt:

Elevens förmåga för det tredje kunskapskravet i svenska bör ligga på A-nivå eftersom du bedömde dessa tre uppgifter på A-nivå.

Utifrån de data som finns om eleven bör nästa uppgift bli en krönika eftersom eleven inte prövats tillräckligt på kunskapskraven 2, 3 och 5.

För att komma vidare så vore det lämpligt att eleven erbjuds att göra en uppgift i samhällskunskap, hemkunskap och matematik eftersom eleven presterat lågt i färdigheter som finns representerade i de tre ämnena (ekonomi och procenträkning)

Exemplet ovan utgår från den rådande metaforen matrisen. Men råden från datorn kan se ut på annat sätt om matriserna överges på sikt.

De neurala nätverken är på väg in i skolan. De används redan nu på försök för att analysera elevers texter. De enklaste systemen kan avgöra om eleven använder stycke och punkt på rätt sätt.

Avslutning

Tror nog jag fick ner mina tankar här. Kommentera gärna här, eller kanske ännu hellre på Twitter i anslutning till det tweet som handlar om detta inlägg.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.