Geografi, statistik och kalkylark

Jag har börjat experimentera en del med att lyfta in kalkylark i geografiundervisningen för att eleverna lättare ska kunna dra slutsatser från statistik och stora sifferserier.

Det är inte helt lätt att få alla elever att förstå skriftliga och muntliga instruktioner under mina lektioner. Därför har jag börjat lägga ut kortare klipp på youtube, lite flippad undervisning alltså.

Tankekartor i klassrummet med Mindnode

Jag nämnde i mitt tidigare inlägg att jag har fotograferat mina whiteboardtavlor för att sedan göra om dem till presentationer och sedan också till filmer för att lägga ut på Youtube för mina elever.Numer så hoppar jag ofta över whiteboardsteget och ritar och skriver direkt i datorn med hjälp av tankekartor.

Tankekartor med Mindnode
Tankekartor med Mindnode

Förtydliga samband och strukturer

Många av mina anteckningar på tavlan har handlat om att försöka förtydliga samband och strukturer. I dessa fall passar det bra att göra tankekartor. Det finns en uppsjö av tankekarteprogram för både mac och pc. Jag har landat i Mindnode. Programmet finns både för mac och iOS och synkar dessutom dokumenten via iCloud.

För något år sedan kom en uppdatering som gjorde programmet mer användbart än tidigare. Det går nu nämligen att publicera färdiga tankekartor på nätet så att eleven får direkt tillgång till dem. Tankekartan kan sedan uppdateras i takt med att den utvecklas.

Att förstå uppdragen

Jag jobbar ofta med UPPDRAG med mina elever. Uppdragen är större uppgifter, ofta ämnesövergripande mellan so-ämnen, men ibland också no-ämnen och svenska. Eleverna tycker ofta att mina skriftliga instruktioner kan vara röriga i och med att arbetet ska innehålla så många olika komponenter.

Ett uppdrag inleds vanligen under en lektion där jag presenterar en text som beskriver uppgifter och kunskapskrav. När jag presenterar texten så kan jag samtidigt skapa en tankekarta i realtid. När eleverna sedan kommer med frågor till uppdraget så kan jag uppdatera tankekartan direkt. På så vis slipper jag ofta att få samma fråga många gånger. Jag jobbar också parallellt med Google Classroom och där kan jag beskriva förändringar och förtydliganden mer ingående.

Tankekartorna kan ges till eleverna som en länk eller inbäddat i en blogg. Tyvärr kan jag inte få inbäddningen att fungera här, men länkar duger oftast gott. Det är också enkelt att kopiera allt det du skapat för att sedan klistra in i ett textdokument:

  • Uppdrag Livsmedelsproduktion
      • Saker att ta ställning till
        • Välj livsmedel
          • Kött
          • Spannmål
          • Baljväxter
        • Vilket land?
          • Sverige
          • Annat rikt land
          • Fattigare land med risk för svält
          • Fattigare land med export av kolonialvaror
    • Skrivandet
      • Källor
        • Källhänvisningar – Visa var du fått fakta i texten från med hjälp av referatmarkörer.
        • Källförteckning
        • Var källkritisk!
      • Hur lång text?
        • Minst omkring två sidor för att nå C-A. Annars kan det vara svårt att få med alla bitar.
        • Dock inte för långt! Längre betyder inte alltid bättre.
      •  No-delar
        • Faktablad om livsmedel
        • Kemikunskaper
        • Aspekter
          • Näringsinnehåll
          • Miljöpåverkan
          • Produktion
        • Fördelar och nackdelar ska framgå tydligt!
      • So-delar
        • Etik
        • Hållbar utveckling
        • Samhällsekonomi
          • Det ekonomiska kretsloppet
          • Prisbildning

Och från en punktlista så är det lätt att sedan skapa ett presentationsdokument i Powerpoint, Keynote eller Google Presentation.

Sammanfattningsvis

Så sammanfattningsvis så har Mindenode fått mig att i hög grad överge whiteboardtavlan på gott och ont. Jag saknar stundtals tavlan då jag vill rita bilder i anslutning till tankekartorna. Men det går att infoga bilder i tankekartorna, även om det är lite bökigt. Tankekartorna är också återanvändbara från år till år. Jag brukar alltid spara äldre versioner och skapa en kopia när jag börjar med en ny årskurs. Ibland väljer jag att slopa delar som jag vill använda om något år igen och då vill jag inte låta något gå förlorat.

Appar i min undervisning

Appar för hemlagat

Det är svårt att klara sig som lärare utan att någon gång tillverka eget lektionsmaterial och till det behövs program, eller appar som det kallas nu för tiden. Vissa lärare kreerar sällan eller aldrig medan andra gör det ofta. Det kan handla om att göra egna presentationer, skriva egna texter, skriva om texter eller att skapa grafik för min del. Anledningarna till att skapa eget kan variera. Kanske är du inte nöjd med den grafik du hittar på nätet. Kanske behöver du anpassa material för elever med särskilda behov. Kanske finns inte den text eller grafik att hitta som du behöver för din undervisning.

Undervisning och presentation

När jag började som lärare så var oh-apparaten fortfarande vanlig i undervisningen och de flesta lärare gjorde sina egna transparanger med hjälp av plastark och färgade pennor. Tyvärr är nog de flesta av dessa borta nu. Jag har sett kollegor som verkligen excellerat gjort transparangen till en konstform. Jag tillverkade i början av min lärargärning några stycken transparanger men gick ganska snart över till att arbeta digitalt.

Till en början var det inte helt lätt i och med att det inte fanns projektorer i klassrummen. Så jag har skrivit ut en och annan transparang för att sedan använda på oh-maskin. Men allt efter att åren gått så har projektorerna tagit sin plats i klassrummen.

I och med att projektorerna blivit vanligare så har användningen av presentationsprogram ökat. Många lärare sitter och trycker på egentillverkade presentationer som de filat på genom årens lopp. Att få tag på en sådan kan vara en riktigt guldgruva. Andra presentationer har delats mellan många olika lärare där de har förfinat presentationerna tillsammans. Jag kan tänka mig att det i framtiden kan gå att forska på presentationsdokumentens historia där forskaren letar rätt på varianter av presentationer tillbaka i historien och drar slutsatser om förändringar i text och layout.

För egen del så har jag fotograferat allt jag ritat på en whiteboard sedan femton år tillbaka. Är jag nöjd med det jag ritat och skrivit så brukar jag göra om bilden till ett bildspel i ett presentationsprogram. Så idag behöver jag inte rita så mycket på whiteboard. Det händer också att jag spelar in mina bildspel och lägger ut dem på Youtube. Den här filmen skapades i en sådan process:

Webbpublicering

Parallellt med projektorernas intåg i klassrummen så har det blivit enklare att publicera texter på nätet. Den första sajten jag gjorde för elever var helt handkodad. Allt eftersom teknikutvecklingen gått framåt så har jag bytt distributionsform. Den plattform som hängt med längst är olika versioner av WordPress. Och WordPress använder jag fortfarande. Den här sajten bygger på den plattformen.

Jag var inte ensam om att hitta WordPress. Tusentals lärare runtom i landet började blogga efter millennieskiftet och bra lektionsmaterial dök upp som svampar ur jorden. Några av dessa bloggar har växt och blivit riktigt stora, som till exempel So-rummet. Men de allra flesta har försvunnit.

Anledningen till att så många bloggar försvunnit är att lärarna i dag gömmer sig bakom LMS:er (learning management system). De flesta skolor köper i dag in kommersiella lösningar eller förlitar sig på lösningar från Apple (iTunes U) eller Google (Classroom). Dessutom så har det dykt upp så många bra läromedel på nätet på sistone så behovet av att skapa eget har minskat (Diglär, NE, Liber Online m.m.)

Programmen

För att skapa lektionsmaterialet så krävs program, eller appar som det så modernt heter. Det går att klara sig ganska långt med den uppsättning appar som följer med en normal lärardator, vare sig det är mac eller pc, men jag är inte riktigt nöjd med MS Office eller iWork så jag har införskaffat några andra också och de programmen tänker jag skriva lite om i några inlägg framöver.

När det gäller datorprogram och webbtjänster så bör du välja dina program med omsorg. Det finns det några viktiga saker att tänka på:

  • Testa programmen. Börja inte att använda ett program bara för att du läst att det ska vara bra. Du måste känna dig bekväm med programmet också.
  • Läs på om programtillverkarens historia. Det är inte roligt att hitta ett bra program för att sedan upptäcka att företaget lagts ner eller blivit uppköpt veckan efter så att ditt program försvinner.
  • Välj inte gratislösningar. Köp programmen. Hur du löser det med din arbetsgivare är en annan sak, men nöj dig inte med gratislösningar. Det brukar straffa sig i längden.
  • Välj inte för enkla program. Det kan hända att du växer ur datorprogrammet och vill ha fler funktioner efter en tid. Så du bör välja ett program så är några storlekar för stor.
  • Undersök programmet community. Finns det forum på nätet som diskuterar ditt program? Finns det möjligheter att få hjälp om du fastnar?
  • Finns det en officiell aktiv support för programmet? Kolla på programmets hemsida efter hjälplänkar och FAQ:er.
  • Läs recensioner om programmet. Sök på nätet efter jämförelsesajter som jämför program i den kategori som du är intresserad av.

Sådär! Nu är det bara att sätta igång. I några kommande inlägg kommer jag att presentera några av de appar som jag har använder mig av i min lärargärning.

PIM – en presentation med ribbdarr

Kommentar till en lärare som gjort en mycket enkel presentation. Men han klarar ändå uppgiften. Jag skriver denna kommentar för att uppmuntra läraren att fortsätta göra enkla presentationer:

Som du säger: Den är enkelt gjord. Men å andra sidan är det faktiskt en presentation som det går att bygga en hel lektion kring. Du har säkert tagit informationen till presentationen direkt från hjärnbanken. Lärare med några år på nacken kan plocka ut många lektioner direkt ur minnet. Det går att bygga många lektioner med enbart tal och whiteboard.

Men om du gör presentationer, enkla presentationer som denna du gjort här, så får eleverna automatiskt något att anteckna på om du ger ut åhörarkopior och dessutom så hänger eleverna med bättre. Det finns många elever därute i klasserna som behöver visuellt stöd till det talade. Så fortsätt att göra enkla presentationer! De kan vara av stort värde för många elever.

Det visuella stödet är många gånger mycket viktigt. Glöm inte det I lärare som står och pladdrar på framför en klass! Du tror att dina ord fastnar. Men gör de det? Jag lovar att de fastnar bättre om eleverna får hänga upp ditt tal på skrivna ord och bilder i en presentation.

Jag ska väl avsluta med att jag är en av de lärare som gör fel i detta avseende. Jag talar för mycket och borde ta del av mina egna lärdomar.

PIM-kommentarer

Jag har i höst fått uppdraget att vara PIM-examinatör. PIM är ett projekt som drivs av Skolverket bland annat i syfte att säkra pedagogernas mediekompetens (Media Literacy). PIM sysslar mest med den skapande delen av mediekompetensen, inte analysen.

Min kommun har beslutat att alla lärare ska nå nivå 3 i PIM. Det innebär att lärarna ska lämna in tre uppgifter: ett textdokument, en presentation och en film. Dessa har jag sedan i uppgift att kommentera och godkänna.

När jag nu har skrivit några kommentarer så slår det mig att delar av dessa kommentarer kan vara till nytta för andra. Därför publicerar jag några av dem här på min blogg. Jag tar naturligtvis bort de delar som kan koppla kommentarerna till en person.