En halvfärdig bok väntar i min byrålåda

I min byrålåda ligger en halvfärdig bok. Projektet går långsamt framåt. Under julledigheten tog jag upp skrivandet igen.Jat tänkte också att jag kanske kunde få en ytterligare push framåt genom att lägga ut några kapitel på nätet. Därför har jag nu skapat en underblogg till den här webbplatsen där du kan läsa och kommentera några av kapitlen.

Texten är ämnad att bli någon form av ungdomsroman. Den utspelar sig i något som liknar ett medeltida Skåne. Platser och personer är dock helt fiktiva. Mycket av religion och samhällsliv är också påhittat. Berättelsen är också kryddad med en gnutta magi.

Mycket av det jag skriver stjäl jag helt fräckt från den verkliga historien. Och kanske kan läsaren trots allt påhitt lära sig något om hur det kunde ha varit att leva som barn till en herreman under det medeltida Skåne.

Kalla kriget kriget och poddar i klassrummet

För en vecka sedan fick jag reda på att jag skulle ta över en årskurs 9 i so. Eleverna ska precis börja läsa om det kalla kriget. Jag har förmodligen nog på fötterna för att sätta igång utan några större förberedelser, planeringen för eleverna är i stora drag klar fram till jul så det är bara för mig att hoppa på.

Det lockande öst

Men jag tänkte att jag ändå skulle behöva friska upp mitt minne lite så jag har lyssnat mycket på poddar nu i helgen. Framför allt har jag lyssnat på Pennan och svärdet.

Krigshistoria är inte min grej egentligen, men om jag tvingas välja så tycker jag att tiden från 1945 fram till 1989 är den intressantaste tiden. Jag har aldrig intresserats av fältslag och jag har inga djupa kunskaper om drabbningar i Vietnam, Korea eller Afghanistan, men jag lockas av det grå Östeuropa. Missförstå mig inte nu. Jag skulle för mitt liv inte vilja leva i en kommunistisk diktatur, men det uppstår något i avsaknaden av den fria marknaden och det fria ordet. Det är som om konstformerna i diktaturer fyller ett större rum och får ta mer plats. Jag tycker att det åskådliggörs väl i filmen Das Leben der Anderen. En film som jag för övrigt kommer att visa för eleverna framåt jul. Vi kommer att diskutera hur det är att leva i en diktatur och även konstens roll i diktaturer.

Poddarna

Tillbaka till Pennan och svärdet. Som överblick fungerar poddarna väl, men krigsromantiken lyser igenom ibland vilket gör mig lite illa till mods. Det märks framför allt i det tredje avsnittet om Kalixlinjen. Fokus är traditionellt militärhistoriskt. De båda poddarna Tom och Nils kan inte riktigt dölja att de är hoppfulla inför framtiden då hotet från Ryssland ökar igen. Jag får bilden av två barn i huvudet som pratar om julafton och hoppas på en stor legobyggsats i julklapp.

Jag ser inte mycket till problematisering i deras redogörelser. Poddarna kan lämpa sig som en överblick men den källkritiska radarn bör vara påslagen under lyssnandet. Det här är program för män och av män. Några kvinnor verkar inte ha existerat överhuvud taget under det kalla kriget. Bortser jag från deras fokus så får jag dock en god överblick över några av det kalla krigets skeenden.

Det här problemet är inte Pennan och svärdet ensamt om. När jag bläddrar i läroböckerna på skolan så är tidsåldern kraftigt fokuserad på krig och världspolitik. Fokus ligger på Europa och USA:s roll som världspolis mot det Sovjetunionen som försöker sprida den kommunistiska smittan. Var är genusperspektivet? Vilken var kvinnornas roll annat än som offer?

Hur fånga alla?

Det blir inte svårt att fånga de militärhistoriskt intresserade under det här momentet, men jag famlar efter krokar för att kunna intressera resten av eleverna. Jag kan visserligen komma med en hel del egna anekdoter här eftersom jag är uppväxt under hotet av ett kärnvapenkrig. Jag vet kanske inte vad jag letar efter riktigt, men jag behöver fler infallsvinklar till perioden än de som handlar om kärnvapen, järn, betong och krut. Jag har ju visserligen musiken och konsten också.

Lite skrämmande kan det kännas att jag jag upplevt delar av en historisk epok; det kalla kriget.

Glaskupan av Slyvia Plath

Du ska läsa Glaskupan av Sylvia Plath om du vill följa med på en resa ned i den själsliga sjukdomen. Du får följa med och kanske förvånas av de banala anledningar som kan leda en människa ner i olyckan. Du kommer också att få läsa om hur det kan vara att stå maktlös vid sidan av, utan att kanske riktigt förstå, när en människa driver sig själv mot avgrunden. Boken är svår att läsa utan att ha Sylvia Plath och hennes öde i åtanke.

Underkastelse av Michel Houellebecq

Du ska läsa Underkastelse av Michel Houellebecq om du vill följa ett samhälles och en människas långsamma förvandling från en västerländsk demokrati till moderat islamistisk stat där bevekelsegrunderna till omvändelse inte är helt väntade. Du ska läsa Underkastelse om du vill läsa en satir ligger rätt i tiden. Dock bör jag utfärda en vis snuskgubbevarning. Vissa sexskildringar kändes inte helt fräscha.

Uppgift i so: My Sweden

En tanke slog mig i dag: Tänk om man i höst skulle samarbeta mellan so-ämnena och engelska och kanske också bild och genomföra ett projekt med arbetsnamnet: My Sweden.

Elevernas uppgift skulle vara att producera en femminutersfilm, enskilt eller i grupp, där de för nyanlända ungdomar presenterar deras version av hur det är att vara ung i Sverige. I uppgiften skulle jag vilja styra eleverna så att vissa kunskapskrav berörs.

Det skulle också vara intressant att rikta filmerna mot intressen som eleven är intresserad av. För min egen del tänker jag mig att jag skulle kunna stå svettig efter ett joggingpass i skogen och prata om träning och blåbärsplockning och kanske få in lite allemansrätt.

Bara en tanke. Jag postar den här så att jag kommer ihåg den till senare. Kanske har någon annan gjort något liknande tidigare?

Vår ekonomi i korthet av Klas Eklund

Vår ekonomi i korthet
Vår ekonomi i korthet av Klas Eklund

Jag är ingen beundrare av skolmaterial som produceras av aktörer som är ute efter att påverka elever i en eller annan riktning. Och jag använder mig definitivt inte av material som är producerade av Svenskt näringsliv. Men jag kanske får ompröva mina ståndpunkter lite. För några veckor sedan deltog jag i enkätundersökning för Svenskt Näringsliv. De lockade med en nerkortad version av Vår ekonomi av Klas Eklund från 2014. Det blev då svårt för mig att säga nej.

Klas Eklund dök upp i mitt liv när jag läste till gymnasielärare under tidigt 90-tal och han har följt med mig sedan dess. Hans bok Vår ekonomi förklarade på ett lättfattligt sätt hur makorekonomin hänger samman. Jag vet att hans bok kritiserats för förenklingar, men det är just det som gör boken så bra. Jag har haft förmånen att få läsa dubbla kurser i nationalekonomi på högskole- och universitetsnivå. Vid det fina universitetet fnös man åt Klas Eklunds bok, men jag är mycket tacksam att jag fick förmånen att plöja den vid den mindre högskolan innan jag kom till universitetet och högg in i den digra litteraturlistan med nästan uteslutande tunga titlar på engelska.

Nu till Vår ekonomi i korthet. Boken levererar samma lätta språk som i den tjockare boken. Den beskriver i enkla ordalag de grundläggande ekonomiska begreppen som krävs för att förstå makroekonomin. Bokens begränsning gör att vissa förklaringar blir lite för korthuggna. Kanske känns också några av diskussionsfrågorna i boken lite mossiga.

Det märks också stundtals att boken inte är producerad i vänsterlägret. Jag undrar lite stilla om alla ord är Klas Eklunds i boken. Boken är ett samarbete mellan Studentlitteratur och Ekonomifakta. Ekonomifakta ägs i sin tur av Svenskt Näringsliv. På sidan 48 tar boken exempelvis upp skattekilar och hur de kan uppmuntra svartarbete, visserligen sant, men diskussionen kring fenomenet blir ytlig. Jag hittar ingen diskussion kring ett lands skattebas som borde varit med för att balansera diskussionen.

Jag funderar också på hur samarbetet mellan Studentlitteratur och Ekonomifakta ser ut. Borde inte Studentlitteratur dra öronen åt sig lite för att inte riskera sitt renommé som (relativt) neutral utgivare av litteratur för studerande.

Vår ekonomi i korthet riktar sig till gymnasieelever, men den kan också vara användbar i grundskolans senare del och då för intresserade elever. Boken finns att beställa från ekonomifakta för det facila priset av 7 kronor, den finns gratis på iBook Store för de som har mac eller iPad och den finns också som gratis nedladdning från sidan.

I sammanhanget vill jag passa på att citera ur boken:

Ekonomer verkar ofta tråkiga. De pratar ofta om kostnader, att rätta mun efter matsäck med mera. Ett vanligt ekonomuttryck är ”det finns inga gratisluncher”. Med det menas just att allt har en kostnad.

Boken ligger ganska nära en gratis lunch och detta bör has i åtanke när boken presenteras för elever.

Independence Day: Återkomsten

Jag var och såg Independence Day: Återkomsten i går. Varför ska man nu se en sådan film? Det var en typisk berg-och-dalbane-film med många åkningar i flygplan och rymdskepp. Det var också en stora-saker-går-sönder-film och i det här fallet var det jättejättejättestora saker som gick sönder.

Du hör kanske att min ton inte är alltför positivt. Det var underhållning för stunden, men ingen rymdis som jag kommer att komma ihåg. Jag irriterade mig mest på att rymdskeppet var alldeles för stort. Det täckte minst en åttondel av jordens yta. Med ett sådant rymdskepp parkerat över Atlanten så borde hela jorden ha börjat vobbla vilket i sin tur borde lett till en rad andra följdkatastrofer. Kanske tycker du att jag är petig? Nej det är jag inte sci-fi-rullar måste följa vissa givna regler för att fungera. De lagar som gäller inom ramen för narrativet måste respekteras. Storyn hade kunnat göras snarlik med ett mindre rymdskepp.

Och vad i hela friden skulle själva bossen ut ur det säkra rymdskeppet att göra? Och spoilar jag lite här. Men varför i hela friden skrivs det inga bra sci-fi-manus längre.

Jag måste få skriva lite om humor också.  Den första filmen bygger mycket på humor; men den var som bortblåst här. Första filmen hade sitt arv i Indy-genren, där humor är ett bärande inslag. Det känns som att humorn på senare tid, i liknande filmer har fått ge vika för saker som exploderar och åker jättejättefort genom omöjliga situationer.

Trots allt så får jag ändå ge den tre gummibjörnar, mest på grund av alla åkturer.
???