Följ floden!

Del 1 – Inventering (ta reda på fakta)

Vilken flod har du valt att arbeta om?

Beskriv hur floden rinner! Var finns källorna? Genom vilka länder flyter floden? Hur kan floden karaktäriseras? Beskriv hur floden flyter med hjälp av väderstreck! Använd flodbegrepp! (Ge)

Genom vilka länder rinner floden? (Ge)

Beskriv hur människor bor efter floden! Vilka stora städer finns längs floden? Finns det områden längs floden där det inte bor så många människor: Var? (Ge)

På vilka sätt används floden i jordbruket? Beskriv! (Ge, Bi?)

Beskriv några föroreningskällor längs floden! (Ge, Bi, Ke)

Hur renas vattnet för att användas till dricksvatten för människor längs floden? Hur stort är problemet med orenat dricksvatten? Ge ett eller flera exempel! (Ge, Bi?, Ke?)

Hur renas vattnet som använts i industri eller jordbruk? Hur förorenad är floden? Ge ett eller flera exempel! (Ge, Bi?, Ke?)

Finns det vattenkraftverk längs floden? Ge ett eller flera exempel!  (Ge, Fy?, Tk?)

Används floden till transporter av människor eller gods? Ge ett eller flera exempel! (Ge)

Finns det några konflikter mellan områden eller länder som är förknippade med floden? Beskriv! (Ge, Sh)

Rita en karta där du visar flodens förlopp, landsgränser, städer, topografi och vegetationszoner omkring floden!

Del 2 – Fördjupa dig! (Resonera och analysera)

Steg 1

Ställ en resonerande/analyserande fråga kring floden du fördjupat dig i. Frågan kan utgå från: vattenföroreningar, dricksvatten, vattenkraft, bevattning och/eller fördelning. Utgå från samhällsvetenskaplig analysmodell för hela ditt arbete.

  • Beskriv själva problemet! (Fenomen, Negativa konsekvenser)

Alla delar av ditt problem ska innehålla naturvetenskapliga (no) och samhällsvetenskapliga delar så att ditt arbete kan bedömas för både no och so-ämnena.

Steg 2

Ta respons från no- och so-lärare innan du börjar analysera. Det är viktigt att du i din fråga får med delar så att ditt arbete kan bedömas för både so- och no-ämnena.

Sammanställ dina slutsatser i form av en tankekarta.

  • Beskriv orsakerna till problemet! (Orsaker)
  • Beskriv hur problemet kan lösas! (Se till att de negativa konsekvenserna försvinner.) 

Steg 3

Skriv en text under pass där du förklarar din frågeställning för att sedan svarar på den. Du får naturligtvis använda tankekartan som du skrivit under steg 2.

  • Beskriv själva problemet!
  • Beskriv orsakerna till problemet!
  • Beskriv hur problemet kan lösas!

Del 3 – Resurser

Använd gärna Samhällsvetenskaplig analysmodell då du analyserar problemet. Sätt in ditt problem i rutan ”Fenomen” då du analyserar. Bra aspekter att använda för den här uppgiften är: miljö, ekonomi, politik och geografiska

Länkar

Begrepp

Floden

Dal, ravin, u-dal, v-dal, flodslätt, delta, meanderbåge, korvsjö, sediment, erosion, översvämning, exogena krafter

Min nya blogg

Jag märker att jag avstår från att publicera saker här som riktar sig till elever. Så jag startade en ny blogg. Syftet med den bloggen är att fånga upp sådant som jag kan tänka mig att använda mig av i undervisningen. I brist på bättre namn så döpte jag den till Reagera. Och jag tänker mig att det är jag som reagerar på sådant jag finner på Internet.

Bloggen återfinns under reagera.postmeta.se.

Mats Strandbergs Slutet

Jag har precis läst färdigt Mats Strandbergs roman Slutet. Den listas hos förlagen som en roman för unga vuxna. Men för mig som är ganska långt gången i vuxenheten var den också värd att läsa. Strandberg sätter upp sin scen, likt ett grekiskt drama i form av en mellansvensk stor stad några timmar från Stockholm. Vi känner igen det från hans och Sara Bergmark Elfgrens Cirkeln-trilogi. Vi presenteras för ett avgränsat rum – den lilla staden, handlingen – en utvald skara människor presenteras och handlingen rör sig uteslutande kring dem och tiden – vi vet från de första sidorna att allt kommer att ta slut den 16 september.

Döden är oundviklig i form av en framrusande komet som kommer att träffa jorden och slita upp jordskorpan runtom hela jorden, ingen eller inget kommer att överleva. Så nu har jag spoilat slutet.

Ur två gymnasisters perspektiv skildrar han veckorna innan undergången. Den ena av ungdomarna skriver i en app kallad TellUs som är ett nytt socialt medium framtaget för undergången. De som skriver i appen får sina meddelanden ivägsända av satelliter i hopp om att en civilisation någonstans långt borta ska snappa upp meddelandena och få en bild av hur livet på jorden var innan planeten gick under. Döden präglar varje sida i boken. Vad är det för vits att göra något om allt och alla ändå kommer att dö? Hur krama in mesta möjliga mening i de sista veckorna i livet? Handlingen blir en övning i existentialism.

En människa dör även i förtid i boken och det traumat och jakten på mördaren driver en stor del av handlingen i boken. Men det blir aldrig en kriminalroman. Dödsfallet blir en katalysator som tvingar karaktärerna att reagera.

Jag ska väl inte sticka under stol med att ångesten och de stora frågorna drabbar även mig under läsningens gång. Men mest av allt drabbas jag av de fina karaktärsteckningarna och de trovärdiga skildringarna av det liv människorna lever innan undergången. Jag funderar på att rekommendera boken för några av mina högstadieelever. Men den är definitivt inte till för alla i den åldern. Den är nog bättre lämpad för gymnasieungdomar och uppåt.

Nämnde för mina elever i dag att jag läste boken varpå en av mina elever svarade att hon precis höll på med den och att hon förmodligen skulle behöva terapi efteråt. Oklart om hon menade allvar.

Pannrummet

Jag vill bara lobba lite för att jag använt denna vinterledighet för att skapa någon slags frågesport. Under min tid i Uppsala så åkte jag rebusrallyn vid Värmlands nation. Jag har en ständig önskan att åka igen, men det tar tid att ta sig dit och en helg försvinner. Så kanske är det något av ett substitut att göra rebusar i stället. Jag har skapat en plats för rebusar som löses en åt gången för att komma vidare till nästa rebus. Nu har jag lyckats komma upp i hundra stycken.

Varför gör man då något sådant? Ja, det kan man fråga sig. En av anledningarna har varit att jag även har velat lära mig webbprogrammeringspråken php och sql lite bättre än tidigare. Jag är fortfarande ganska noobig, men samtidigt lite stolt över att min kodning fungerar.

Är du sugen på att testa din lycka så kan du bege dig över till postmeta.se/boiler.

Gosedjurspoesi

Jag gjorde en kul grej med mina sjuor nu i veckan. Vi befann oss på en lägergård. Innan resan bad jag eleverna att ta med varsitt gosedjur. Väl på plats så hittade vi en fin häll vid en sjö och böljande berg i fjärran.

Vi inledde passet med att sätta oss i ring och presentera våra gosedjur för varandra. Jag började genom att berätta om ett gosedjur jag fått för länge sedan av en släkting. Jag berättade om ålder, namn och lite vad gosedjuret hade betytt för mig. Eleverna fortsatte i ringen att berätta om sina egna och jag fick förvånansvärt många modiga berättelser berättade om gosedjurens betydelse. Några eleverna berättade inför klassen att gosedjuret fortfarande åkte med överallt.

Efter presentationen berättade jag att eleverna nu skulle skriva varsin dikt ur gosedjurets perspektiv genom att sätta sig med gosedjuret någonstans i omgivningarna för att få gosedjuret att betrakta något.

Jag berättade om olika typer av dikter och modellerade genom att läsa upp några naturdikter. Jag berättade också att det kan vara bra att utgå från en grundkänsla i dikten. Därför måste vi tänka oss in i gosedjurets förhållande till naturen runtomkring. Känner gosedjuret kanske vördnad, rädsla eller kärlek inför naturen? Eller gosedjuret kanske vill spränga allt?

Jag uppmanade eleverna att ta uppgiften på allvar och att gå åt sidan för att vara för sig själv tillsammans med gosedjuret. Det är fantastiskt vad det går att få elever att göra! De flesta accepterade uppgiften utan knot. Några få ville inte göra uppgiften och dem uppmanade jag att gå och upptäcka naturen eller kanske bara ta den vikta timmen för att hoppa omkring mellan rötter och klippor. Jag ville inte att det skulle bli något prestationsmoment.

Då och då kom elever till mig och visade upp vad de skrivit. Jag gav lite råd och ibland bad jag att få läsa upp högt för de som befann sig i närheten för stunden. Vissa elever sträckte på sig och visade synbar stolthet när jag läste dikterna. Andra ville absolut inte att de skulle läsas upp.

Jag ville inte ta dikterna ifrån dem så jag använde min telefon för att fotografera dikterna och på så sätt har jag dem bevarade.

En klar höjdpunkt i min svensklärargärning som jag gärna sprider vidare.

Lärplattformen och dess framtid

Lärplattformarna har förmodligen erövrat hela skolsverige vid det här laget men det knorras mycket. Jag tror att knorrandet kan ha tre grundförklaringar. Och innan jag fortsätter kanske jag ska inskränka min definition av lärplattform till

de system där lärare dokumenterar elevernas kunskaper och färdigheter och där elever och föräldrar kan ta del dessa uppgifter.

Jag talar alltså inte om digitala läromedel här, även om många aktörer försöker att få dessa system att smälta ihop i ett.

Jag bör också tillägga att jag provpratar lite här. Tankarna är inte helt färdiga. Jag skriver nog mest ner detta för egen del för att jag ska komma ihåg att jag tänkt dem, men det gör ju inget om andra också får ta del av dem.

Nåväl. Åter till förklaringarna utan egentlig inbördes ordning.

Ett – Skråtänkande och monopol

Problemet

Sommaren 2017 gick sopåkare i Stockholm ut i strejk då arbetsgivaren ville märka upp sopåkarnas nycklar. Om nycklarna märks så kan sopåkarna bytas ut eftersom kunskaper som förut bara funnits hos några individer skulle bli tillgängliga för alla. På samma sätt blir läraren utbytbar om elevernas prestationer blir standardiserat dokumenterade i en lärplattform. Den enskilde läraren förlorar förhandlingsutrymme gentemot arbetsgivaren.

Lösningen

Jag har egentligen ingen lösning här. Det är bara dumt. Kunskap om elever som kan dokumenteras så länge de inte är integritetskränkande. Åtskilliga gånger har jag varit med om att en medarbetare lämnat bygget utan att ha dokumenterat tillräckligt vilket lett till frustration för mig, mina kollegor, elever och föräldrar.

Det finns också ganska många dåliga lärare. Vissa passar inte alls medan andra är dåliga i perioder. Jag kan väl medge att jag också varit en dålig lärare i perioder (stress, leda och livskris). Men dokumentationen tvingar till kvalitet och insyn. Frånvaron av dokumentation kan här synliggöra frånvaro av underbyggda tankar kring betygsättning.

Två  –  Tiden

Problemet

Det tar för lång tid att dokumentera. Det är lättare att sätta betyg på en höft utefter magkänslan. Och sanning att säga så stämmer oftast magkänslan. Åtskilliga gånger har jag satt betyg först för att sedan kontrollera informationen från systemen och det har visat sig att min första tanke varit rätt. Varför ägna tid att dokumentera när jag kan ägna tiden åt lärande?

Lösningen

Det måste helt enkelt gå snabbare att dokumentera. Och systemen är på väg däråt. Till exempel så klarar senaste versionen av Google Classroom att lagra fraser för formativ bedömning. Jag är övertygad att vi är på väg mot smidigare lösningar på den här fronten. Det här problemet ligger högst på agendan för leverantörer av systemen.

Om några år vill jag bara skriva undantagsvis. Jag vill klicka i en matris och utifrån de klicken vill jag kunna välja fraser som jag och andra lärare som använt samma uppgift tillsammans tagit fram i takt med att vi bedömt uppgiften.

Tre – neurala nätverk kontra databaser

Problemet

Människors hjärnor och datorer fungerar på ett sätt helt olika. Människor lagrar kunskaper associativt med hjälp av neutrala nätverk i synapser och neuroner i hjärnan medan datorn lagrar data i register. När hjärnan hämtar kunskap så frågar den vad och kommer direkt till rätt plats i hjärnan. Dessutom så kan hjärnan då samtidigt få tillgång till en massa annan kunskap som associerar med det tänkta. En dator kan inte göra på samma sätt. Datorn måste få instruktionen var för att hitta data. Den hittade datan är nödvändigtvis inte sammanlänkad eller associerad med angränsande fakta. Mer ingående resonemang i ämnet finner du bland annat i Max Tegmarks Liv 3.0.

Detta gör att våra dokumentationssytem blir mycket primitiva. Läraren kan ha en känsla för elevens kunskaper. Och den känslan, eller magkänslan är associativt lagrade minnen av elevens prestationer. Sådana känslor låter sig svårligen översättas i matriser.

Lösningen

Lösningen här är att överge matriserna på sikt. Elevernas resultat behöver då lagras i neurala nätverk. Datan om elevens utveckling kommer att bli svårtillgängligare för människan eftersom neurala nätverk har svårt att gestaltas i matriser, men nätverket kommer å andra sidan att kunna ge svar likt:

Elevens förmåga för det tredje kunskapskravet i svenska bör ligga på A-nivå eftersom du bedömde dessa tre uppgifter på A-nivå.

Utifrån de data som finns om eleven bör nästa uppgift bli en krönika eftersom eleven inte prövats tillräckligt på kunskapskraven 2, 3 och 5.

För att komma vidare så vore det lämpligt att eleven erbjuds att göra en uppgift i samhällskunskap, hemkunskap och matematik eftersom eleven presterat lågt i färdigheter som finns representerade i de tre ämnena (ekonomi och procenträkning)

Exemplet ovan utgår från den rådande metaforen matrisen. Men råden från datorn kan se ut på annat sätt om matriserna överges på sikt.

De neurala nätverken är på väg in i skolan. De används redan nu på försök för att analysera elevers texter. De enklaste systemen kan avgöra om eleven använder stycke och punkt på rätt sätt.

Avslutning

Tror nog jag fick ner mina tankar här. Kommentera gärna här, eller kanske ännu hellre på Twitter i anslutning till det tweet som handlar om detta inlägg.

Geografi, statistik och kalkylark

Jag har börjat experimentera en del med att lyfta in kalkylark i geografiundervisningen för att eleverna lättare ska kunna dra slutsatser från statistik och stora sifferserier.

Det är inte helt lätt att få alla elever att förstå skriftliga och muntliga instruktioner under mina lektioner. Därför har jag börjat lägga ut kortare klipp på youtube, lite flippad undervisning alltså.

Det kalla kriget och de andras liv

 

Ministerium für Staatssicherheit (MFS or Statsi)

Du ska nu se den tyska filmen De andras liv. Filmen utspelar sig efter andra världskriget i Östtyskland. Jag vill visa den för er för att du ska få en inblick i hur det är att leva i ett totalitärt samhälle. Jag vill också att du ska bli medveten om att diktaturen inte ligger långt bort, vare sig i tid eller rum.

Konsten under kommunismen

År 1934 bestämde Sovjetunionen att alla Sovjetkonstnärer skulle följa vissa regler. Reglerna kom att kallas Socialistisk realism. Syftet var att stärka folkets kärlek till arbetarna som skulle bygga den kommunistiska staten. Konstnärerna skulle skapa konst som utgick från kommunistpartiets bestämmelser.

Politikerna ville att konstnärerna skull försköna arbetet och arbetaren. Josef Stalin menade att författarna skulle bli själens ingenjörer. Konsten skulle skapa den nya sovjetmänniskan. Konsten tilläts bara om den utgick från realistiska och naturalistiska (konst, litteratur) traditioner.

Den socialistiska realismens dogm spreds i alla Warsawapaktsländer. Alla konstnärer förväntades att följa den. De konstnärer som inte jobbade för socialismen riskerade att förlora sina jobb eller fängslas. Det var strängt förbjudet att göra något konstnärligt som kritiserade det kommunistiska systemet.

Att ta reda på och resonera om innan du ser filmen:

Östtysklands flagga
Östtysklands flagga var en variant av den traditionella tyska flaggan med ett emblem som symboliserade arbetare, akademiker och bönder.

  • När och hur bildades Östtyskland?
  • Vad var Stasi?
  • Vilken uppgift fyllde Stasi?
  • Hur kan en förtryckande stat behålla kontrollen över sina medborgare?
  • Vad är censur?
  • Vad är propaganda?

Att fundera på under filmens gång:

  • Skulle man kunna säga att någon eller några i filmen är en god människa? Vem eller vilka i sådana fall? Motivera!
  • Hur var det att vara konstnär i Östtyskland?
  • Vilken roll spelar konsten i ett samhälle?
  • Vad menas med uttrycket ”Konstnären är själens ingenjör”?
  • Vilken förändring genomgår Kapten Gerd Wiesler i filmen?
  • Varför tror du att han genomgår den förändringen?

 

Kallocain av Karin Boye

Du ska läsa Kallocain av Karin Boye om du vill läsa om ett totalitärt samhälle bortom personkulten där varje individ gjorts till en i mängden, till för staten, där de individuella behoven och begären och längtan efter samhörighet ruvar hos den enskilde utan möjlighet att få något utlopp. Kallocain är en utvecklingsroman där huvudpersonen går från en nyttig medborgare till en individ som börjar se andra som människor.

The Martian – Ensam på Mars av Andy Weir

Du ska läsa The Martian – Ensam på Mars av Andy Weir om du vill känna ett dygns andnöd och klaustrofobi, men samtidigt även få dig till livs en välsnickrad nördig robinsonad där watt och kalorier är lika viktigt vatten och avföring. Boken förhåller sig till filmen som om du skulle lägga på en no-bok för högstadiet till berättelsen. Och det är en bra grej. Jag tror att det skulle gå att läsa i princip all no och teknik tematiskt under högstadiet utifrån boken The Martian – Ensam på Mars.