När AI stiger in i skolan

Snart kanske din nya lärare är en artificiell intelligens. Denna AI är inte som vilken lärare som helst. Den är en språkmodell, noggrant tränad på omfattande data och finslipad av människor. Och dyker AI upp på flera ställen i flera skepnader så är det förmodligen fortfarande samma bakomliggande språkmodell. Samma personlighet och samma värderingar kommer att möta eleverna i fler olika inkarnationer.

De människor som tränade modellen hade sina egna värderingar, sina egna idéer om vad som är rätt, fel och viktigt. Så vilka värderingar är det vi pratar om här, och är det verkligen dessa vi vill att våra barn ska ta till sig utan att ifrågasätta?

När vi släpper in AI i skolans värld, släpper vi in mer än bara avancerad teknik. Vi introducerar en språkmodell, som bär med sig sina skapares värderingar. Denna AI är inte bara en neutral kunskapskälla. Den är formad av människors syn på världen, av deras perspektiv. Det väcker en fundamental fråga: Är det dessa värderingar vi vill att våra barn ska absorbera?

I dagens skola möte eleverna många olika lärare med olika värderingar och olika syn på livet. Eleverna tränas i att möta olika personligheter och värdera uttalanden från olika typer av människor.

Vi formar vår identitet genom våra val och handlingar. Men om vår lärandeprocess, och därmed våra val, är starkt influerade av en AI fylld med andras värderingar, hur fria är då våra val? Blir vi inte, på något sätt, arvtagare till skaparnas tankesätt och idéer? I detta sammanhang uppstår frågan: Är vi fortfarande oss själva, eller bara en förlängning av AI:ns programmering?

Vi kan ta vidare resonemanget utanför skolans väggar också. Riskerar vi drabbas av likriktning om vi inom en snar framtid möts av musik, filmer och tv-serier som alla tagits fram med samma grundläggande AI?

AI i skolan är mer än bara ett sätt att lära ut; det är ett sätt att forma framtiden. Vilka värderingar vill vi att våra barn ska bära med sig in i framtiden? Ska vi okritiskt ta emot AI:ns läror, eller bör vi stanna upp och fundera över vilka värderingar de faktiskt representerar?

OpenAI släpper bot-verktyg

OpenAI lanserade för några dagar sedan möjligheten att skapa egna botar, vilket verkligen är en revolutionerande nyhet! (Jag skriver inte så ofta.) Med hjälp av OpenAIs GPT-teknologi kan användare nu skapa sina egna botar, eller agenter, för att lösa olika ändamål.

OpenAI har själva betecknat dessa botar som GPT:er, vilket kan vara en lite klumpig term som kan riskera att krocka med deras andra tjänster. Jag kallar dem botar i den här texten. Dessa botar är grundade på ChatGPT och GPT-4 Turbo. GPT-4 Turbo är en vidareutveckling av GPT-4. För att skapa en ny bot resonerar du med en annan bot som hjälper dig att skapa en systemprompt. En systemprompt är den första instruktionen i ett samtal med boten. Boten kommer ihåg systemprompten genom hela samtalet och styr botens grundläggande beteende.

Du kan också lägga till en samling dokument som boten kan använda som resurs. Detta innebär att din bot kan dra fördel av skräddarsydd och uppdaterad information från olika källor. Dessutom kan boten också hämta information från olika webbplatser på internet, vilket ger den stora möjligheter att samla relevant information.

Det finns knappast någon gräns för vad dessa botar kan göra. De kan de användas inom kundsupport för att ge snabba och precisa svar på kundfrågor. De kan tillhandahålla relevanta och aktuella resurser till studenter och forskare. De kan de anpassas för att assistera i professionella arbetsflöden, som att generera rapporter eller hitta specifik information på begäran. Jag förutser kalkylarkets död i framtiden. Du behöver inte längre kunna skriva formler och pivotera tabeller. Din bot gör det åt dig.

Jag fick till verktyget igår och ägnade kvällen åt att skapa lite GPTer. Tyvärr är det inte möjligt att testa GPTerna direkt utan att prenumerera på ChatGPT-tjänsten:

Det är viktigt att komma ihåg att dessa verktyg inte kan tala sanning. De säger bara det statistiskt mest troliga. Och om det finns märkligheter i dess träningsdata så kan resultaten också bli märkliga. Det är därför viktigt att alltid vara medveten om att AI-modeller som dessa inte ersätter äkta mänsklig expertis eller korrekt information från trovärdiga källor.

Elefanten i rummet och dess baksidor

I takt med att den sociala medieplattformen Mastodon växer undrar jag hur det kommer att gå för plattformen. Mastodon, som är ett federerat system, tillåter användare att skapa egna instanser med unika regler och gemenskapsnormer. Mastodon hade tio miljoner användare i mars 2023, i november 2022 var antalet omkring 2,5 miljoner1. Riskerar plattformen att få växtvärk?

Autonomi och anarki

Det federerade systemets styrka ligger i dess decentraliserade natur. Varje instans kan fungera autonomt, vilket tillåter en mångfald av röster och perspektiv. Jag hoppas att det kan verka som en motvikt till monopolistiska tendenser i centraliserade nätverk2. Men det finns risker. Ett federerat system kan vara svårt att moderera, och instanser med olämpligt innehåll kan dra ner systemets rykte. En ny rapport indikerar att den ökande decentraliseringen av sociala medier ger användarna fler valmöjligheter, men ställer också tekniska utmaningar för att hantera barnexploatering och andra former av onlineövergrepp​​3.

Mastodon har sitt ursprung i Europa och det märks i kulturen. Mastodon-instanser modereras i allmänhet hårdare än motsvarande amerikanska sociala medier och mastodonanvändare har blivit vana vid den relativt hårda modereringen4. I Internetsstiftelsen senaste senaste Svenskarna och internet​4​ visar det sig att den stor majoritet av svenskarna vill ha ett ganska hårt modererat Internet. Svenskarna vill att desinformation och kränkningar ska tas bort i flöden och inlägg.

Det publicistiska ansvaret

För att komma till rätta med dessa utmaningar funderar jag på om det går att stifta lagar om publicistansvar och regler om ansvarig utgivare, ett liknande system som finns för etermedia och tryckta medier här i Sverige. Skulle detta kunna appliceras på federerade system som Mastodon? Teoretiskt, ja. Men, det finns utmaningar att definiera vem eller vilka som bär ansvaret, särskilt när innehållet kan vara acceptabelt i en instans men inte i en annan.

Gränsdragningsproblem

Att införa publicistansvar på ett federerat system skulle kanske skrämma bort moderatorer och människor som vill starta nya instanser. En potentiell lösning kunde vara att införa differentierade regler beroende på serverns storlek. Större instanser, med fler användare och resurser, kanske kunde hållas till en högre ansvarsnivå jämfört med mindre instanser.

Men var drar man gränsen? Det är här det blir knepigt. Gränsdragningsproblem är en realitet och riskerar att göra en redan komplex fråga ännu svårare att navigera. Varje försök till gränsdragning kan leda till ytterligare komplikationer och kanske till och med motstånd från gemenskapen som värdesätter autonomi och decentralisering.

En annan dimension av problemet är hur man hanterar överträdelser som sträcker sig över flera instanser. Innehåll som kan vara acceptabelt i en instans kan vara olämpligt i en annan, och det kan skapa konflikter och samordningsproblem mellan olika instansadministratörer, särskilt som olika instansadminsitratörer kanske skulle ha olika straffrättsligt ansvar.

Finansiering

Många federerade sociala medieplattformar drivs utifrån en idealistisk önskan om att skapa en mer öppen och inkluderande digital sfär, vilket står i kontrast till kommersiella plattformar som drivs med vinstsyfte. Balansen mellan idealism och kommersialism kan vara svår att upprätthålla, särskilt när finansieringsbehoven ökar. Det finns olika modeller för att finansiera sociala medieplattformar. Några av dem inkluderar användardonationer, medlemsavgifter, crowdfunding och inkomster från reklam. Varje modell har sina för- och nackdelar och kan påverka plattformens autonomi och användarupplevelse.

Många användare har vant sig vid att använda sociala medier gratis och kan vara ovilliga att betala för en tjänst de tidigare haft tillgång till utan kostnad. Gratistjänster på nätet har skapat en förväntan hos användare om fri tillgång. Dock kan gratistjänster komma med kostnader i form av minskad integritet eller exponering för reklam och andra kommersiella budskap.

Slutord

Federerade sociala medier som Mastodon börjar röra på sig och tar marknadsandelar från de traditionella sociala medierna och det kommer att bli en turbulent resa om utvecklingen tar fart. Balansen mellan autonomi och ansvar är central. Lagstiftare, instansägare och användare behöver tänka till. Mastodons framtid, och federerade plattformars öde i stort, hänger på vilka lösningar som hittas på de problem som jag lyft fram ovan.

  1. Number of registered Mastodon users worldwide as of March 2023  ↩︎
  2. These Features Are Coming to Mastodon in 2023 And Beyond ↩︎
  3. Addressing Child Exploitation on Federated Social Media ↩︎
  4. Mastodon’s Content-Moderation Growing Pains ↩︎

Från Twitter och X till Mastodon: Integritet framför bekvämlighet

Nyligen tog jag beslutet att säga adjö till Twitter och Instagram, och istället välja Mastodon som min nya digitala hemvist. Det är hög tid att utforska och dela med mig av mina erfarenheter med detta federerade sociala medium.

Mastodon är en del av ett federerat nätverk, en distinkt kontrast till de centraliserade jättarna som domineras av algoritmer och reklam. Ett av de första sakerna jag märkte var att det kräver lite mer ansträngning att hitta konton att följa. Det finns ingen snabb ”rekommendera för dig”-funktion. Istället är det som att utforska ett stort digitalt landskap själv, vilket kan vara både utmanande och givande. Än så länge har jag mest hittat stora publicister som DW och Wired, men sakta men säkert hittar jag guldkorn i form av individer som skriver om saker som intresserar mig.

Tonen på Mastodon är mycket mer förlåtande än på Twitter. Jag behöver heller inte vara rädd för att dra på mig en trollhord om jag skulle skriva något som inte behagar. Jag har inte sett några drev mot någon än. Den federerade formen gör också att varje instans modereras för sig, så det gäller att välja instans (server) där du känner att du kan lita på moderatorerna. En annan stor fördel med Mastodon är att om någon instans skulle balla ur kan den instans du har ditt konto på koppla bort sig från bråkiga instanser.

Jag äger min data på Mastodon. Det finns ingen plats för nyckfulla beslut från en miljardär som plötsligt ändrar på förutsättningarna för samtalen. Detta innebär att jag kan posta och interagera utan rädsla för att min information ska användas i kommersiella syften eller för att tjäna någon annans agenda.

Mastodon drivs av entusiaster. Och här har vi förmodligen den stora nackdelen och farhågan. Hur länge orkar moderatorerna? Hur länge vill folk skänka för att hålla igång driften av instanserna? Vad händer när databasen av gamla meddelanden och lagrade bilder blir för stor? Vem ska då betala för bakåtkompatibiliteten i form av lagringsutrymme?

Filosofiskt sett är det viktigt att överväga vem som kontrollerar våra digitala platser för det offentliga samtalet. De stora sociala medierna, drivna av vinstdrivande företag, har blivit de primära arenorna för politisk diskussion, samhällsorganisering och informationsutbyte. Detta är ett bekymmer, eftersom det ger dessa företag oproportionerlig makt över våra liv och vårt demokratiska samhälle. Borde inte dessa plattformar ägas och styras gemensamt, snarare än att vara i händerna på några få?

Min övergång till Mastodon är ett steg mot en mer demokratisk och ansvarsfull digital närvaro. Det kanske inte är lika smidigt som de centraliserade alternativen, men integriteten och friheten det erbjuder är ovärderlig.

Inlägget är skrivet med assistans av GPT4 i ett test om GPT4 kan fånga min språkliga stil. Jag tyckte att det gick ganska bra, även om vissa högtravande delar inte riktigt är jag. Tankarna, idéer i texten står jag själv för. Jag ägnade omkring en halvtimme åt att redigera den genererade texten innan jag postade.

Sammanfattning av föredraget: IKT-tips, trix och framtida trender

I dag talade jag inför mina kollegor på skolan. Jag hade inte så lång tid på mig så jag fick rejsa. Texten nedan är en sammanställning av de bilder jag visade under föreläsningen.

Under föreläsningen använde jag mig av bildspelsfunktionen i Obsidian.md. Det var sedan lätt för mig att instruera ChatGPT om att konvertera dokumentet jag använde till en sammanfattande text. Det är den texten ni ser här nedan. Den är inte skriven till fullo av ChatGPT. Det har krävts en del handpåläggning.

Creaza

Creaza är en onlineplattform som erbjuder olika verktyg för att skapa animationer, tankekartor och podcasts. Den innehåller också färdiga uppgifter som kan användas för att utveckla kreativitet och digital kompetens.

De tre verktygen som Creaza erbjuder:

  • Med hjälp av Cartoonist kan du skapa animationer, vilket kan stimulera kreativiteten men kan också bli tidskrävande.
  • Med Mindomo skapar du tankekartor. Det är ett bra alternativ till MindMup, men frågan är om tankekartor inte alltid blir bättre när de görs för hand.
  • Med AudioEditor går det att skapa Podcaster. Vi har tillgång till flera liknande verktyg, men med det här verktyget går det även att klippa i podcasterna. Det går även att lägga till ljudeffekter.

Google Docs

Några tips för att förbättra arbetet i Google Docs inkluderar att skapa mejlmallar för ofta skickade mejl, använda bokmärken för att länka till specifika platser i dokument och undvika sidbrytningar genom att ändra sidinställningarna.

Skapa mejlmallar för mejl du skickar ofta

För att spara tid och förenkla processen när du skickar liknande mejl ofta, använd mejlmallar. Gå till Infoga > Byggstenar > E-postutkast för att skapa och använda mejlmallar.

Ta bort sidbrytningar

Om du inte behöver sidbrytningar i ditt dokument kan du enkelt ta bort dem. Gå till Arkiv > Sidinställningar > Inga sidor.

Länka till specifika ställen i andra Google Docs

Om du vill länka till en viss del i ett annat Google Doc, använd bokmärken eller dokumentdispositionen.

  1. Öppna dokumentdispositionen och klicka på den rubrik du vill länka till.
  2. Kopiera URLen.
  3. Markera texten i dokumentet du vill länka från.
  4. Tryck ctrl + K och klistra in länken som du kopierade tidigare.

För att länka till en specifik plats som inte är en rubrik

  1. Placera markören där du vill skapa bokmärket.
  2. Gå till Infoga > Bokmärke.
  3. Följ sedan samma steg som för att länka till en rubrik (från steg 3 ovan).

Google Sheets

För att effektivisera arbetet i Google Sheets kan man använda funktioner som COUNTIF, namngivna funktioner och QUERY. Dessutom kan man använda formeln SUMPRODUCT för att räkna ut genomsnittsmeritvärden.

Räkna antalet av en viss cellinnehåll

=countif(A1:A;"x")

Byt ut x mot en annan textsträng, beroende på vad du vill räkna.

Återanvänd formler

Om du skapat en bra formel och vill återanvända den på andra ställen så kan du använda dig av Namngivna funktioner.

Data / Namngivna funktioner

Använda Google Sheet som databas

Det går att göra avancerande sökningar i Google Sheets genom att använda Query-formler. När man väl lärt sig använda dessa formler så går det snabbt att leta rätt på RÄTT data i stora kalkylark.

=QUERY(Elever!$A$2:$K;"select A, B, D, F, G where H = "värde" ORDER BY D,B";0)

Byt ut värde mot det du vill söka efter.

Räkna ut genomsnittsmeritvärde

Det händer ganska ofta att jag vill räkna ut genomsnittsmerit för ett område, kanske för att jämföra hur väl elever har presterat för olika delar av att arbetsområde. Där är formeln nedan fantastisk.

=(SUMPRODUCT(COUNTIF(intervall;{"E";"D";"C";"B";"A"});{10;12,5;15;17,5;20})/(COUNTA(intervall)-COUNTIF(intervall;{"K";"I"})))

Byt ut intervall mot det intervall där du vill räkna ut meritvärdet, exempelvis E2:E om du vill räkna ut meritvärde i kolumn E och använder cell E1 som rubrik.

Framtidsspaning: Språkmodeller och Internet 3.0

AI

Framtidens digitala landskap kommer att präglas av utvecklingen av språkmodeller och Internet 3.0. Språkmodeller, som OpenAI:s ChatGPT, är artificiell intelligens som är utformad för att förstå och generera naturligt språk. De tränas på stora mängder text för att lära sig mönster, grammatik och fakta om världen. Internet 3.0 innebär övergången till ett decentraliserat internet, där användare äger sina egna data och har rätten till det de producerar.

Det finns dock oro kring AI-utvecklingen, eftersom snabb samhällsomvandling kan leda till social oro och förlust av arbetstillfällen. Dessutom finns det problem med att få AI att förstå och följa mänskliga värderingar, något som kallas ”alignment-problemet”.

För att använda verktyg som ChatGPT effektivt rekommenderas det att testa verktyget, vara medveten om dess styrkor och svagheter, och tänka på hur det kan användas i undervisningen. Det är viktigt att vara medveten om att utvecklingen inom AI och språkmodeller går mycket snabbt och kan komma att påverka fler områden än vi kan förutse idag.

Obsidian och Zettelkasten – Det jag knappt hann tala om

Många studenter har på senare tid börjat använda verktyg som Obsidian.md och Zettelkasten-metoden för att bygga sina så kallade second brain.

Med en Zettelkasten skapar studenter länkade anteckningar som fungerar som ett personligt kunskapsnätverk. Denna metod gör det enklare att se samband mellan olika ämnen och snabbt återfinna tidigare insikter.

Samtidigt kopplas denna trend till den snabbt växande rörelsen kring Internet 3.0, där ett av fokusen ligger på att äga sina egna data och värna om privatlivet. Genom att skapa och underhålla ett personligt nätverk av anteckningar stärker studenter sin kunskap och kontroll över sin information. Detta är särskilt viktigt i en tid då digitala plattformar och tjänster samlar in och kontrollerar allt mer av våra personliga data.

Sammantaget bidrar användningen av Obsidian.md, Zettelkasten och liknande verktyg till att ge studenter större kontroll över sina egna data och en bättre grund för att hantera och bygga på sin kunskap.

Länksamling

Verktyg och resurser

  1. Creaza: https://www.creaza.com/
  2. Creaza färdiga uppgifter: https://www.creaza.com/home/exercises

AI och språkmodeller

  1. ChatGPT (OpenAI): https://chat.openai.com/

Videoresurser

Lex Fridman intervjuar Open AIs VD Sam Altman om framtidens jobb
Lex Fridman intervjuar den svensk-amerikanska AI-forskaren Max Tegmark om framtidens utbildning
Doktoranden Morgan Anderson förklarar varför du ska bygga en second brain med hjälp av Obsidian. Hon förklarar också grunderna för Zettelkasten-filosofin.
Kanalen AI Explained sammanfattar senaste månadernas framgångar inom AI-teknologin

Använda ChatGPT för att tolka läroplanen i geografi

Jag sitter och tänker ut uppgifter i geografi för ett läromedel. Jag grunnar över formuleringen geografins metoder och verktyg så jag bad ChatGPT att hjälpa mig med förslag på vad det kan innebära. Förslaget blev så bra att jag frågade om ChatGPT även kunde göra en lista som är begriplig för elever. Nu kanske listan inte är komplett. Men den täcker in stora delar.

Notera att ChatGPT ofta förbättrar sig själv om du ber verktyget att reflektera över sina egna texter.

På slutet slängde jag in emojisar på vinst och förlust. Jag tänker att det kanske kan verka som någon form av visuellt stöd för elever som behöver det.

För ämnet geografi står det i Läroplanen för 2022 ”geografins metoder och verktyg”. Kan du lista några exempel på geografins metoder och verktyg? Kategorisera dessa i en tabell!

Självklart kan jag hjälpa dig med det! Här är en tabell som kategoriserar några av geografins metoder och verktyg:

KategoriMetoder/Verktyg
Kartografi– Kartprojektioner
– GIS (Geografiska Informationssystem)
– Skiktning och overlay
– Topografiska kartor
– Tematiska kartor
Fältstudier– Observation
– Mätningar
– Fotografering
– Intervjuer och enkäter
Remote Sensing– Satellitbilder
– Flygfotografering
– LiDAR (Light Detection and Ranging)
– Infraröd fotografering
Spatial analys– Bufferzoner
– Spatial interpolering
– Hotspot-analys
Statistik och data– Deskriptiv statistik
analys– Korrelationsanalys
– Regressionsanalys
– GIS-modellering

Observera att detta är en icke-uttömmande lista över geografins metoder och verktyg. Det finns många fler metoder och verktyg som används inom geografi för att studera och analysera jordens yta och de processer som formar den.

Skulle du kunna göra tabellen mer begriplig och användbar för elever i grundskolan?

Självklart! Här är en förenklad tabell med geografins metoder och verktyg som kan vara mer lättbegriplig och användbar för elever i grundskolan:

KategoriMetoder/Verktyg
Kartor– Vanliga kartor (pappers- och digitala)
– Tematiska kartor (t.ex. väder, befolkning)
– Google Maps/Earth
Fältstudier– Titta och observera
– Mäta avstånd, höjd, temperatur
– Ta foton
– Fråga människor (intervjuer)
Satellitbilder– Bilder från rymden
– Bilder från drönare
Dataanalys– Räkna medelvärde, median, min och max
– Jämföra siffror och trender

Denna tabell har förenklats och anpassats för att passa grundskoleelever. Den innehåller de mest grundläggande och begripliga metoderna och verktygen inom geografi, och kan hjälpa elever att få en grundläggande förståelse för hur man kan studera jordens yta och de processer som formar den.

Om du ger respons på ditt senaste inlägg: Finns det någon aspekt av metoder och verktyg som du tycker att du glömt?

Som en AI-assistent är jag inte kapabel att ge personliga åsikter, men jag kan ge en mer objektiv analys av mitt senaste inlägg. Jag vill påpeka att den förenklade tabellen för grundskoleelever kanske inte täcker alla metoder och verktyg som finns inom geografi, men den är avsedd att vara en grundläggande introduktion till ämnet.

En aspekt som jag kanske inte inkluderade i den förenklade tabellen är användningen av enkla geografiska verktyg, såsom kompass och karta, för att lära eleverna grundläggande orienteringsfärdigheter och hur man hittar vägen i landskapet. Detta är en grundläggande färdighet inom geografi och kan vara användbar för elever att lära sig.

För att göra tabellen mer komplett för grundskoleelever kan vi lägga till en rad om orientering:

KategoriMetoder/Verktyg
Orientering– Använda kompass
– Läsa och tolka kartor

Med den här ändringen täcker tabellen ytterligare en viktig aspekt av geografi som kan vara användbar för grundskoleelever att lära sig och förstå.

Kan du nu sammanställa hela tabellen för elever. Lägg gärna in passande emojisar för varje Metod/Verktyg

Självklart! Här är en tabell över geografins metoder och verktyg för grundskoleelever, inklusive passande emojis för varje metod/verktyg:

KategoriMetoder/VerktygEmoji
Kartor– Vanliga kartor (pappers- och digitala)🗺️
– Tematiska kartor (t.ex. väder, befolkning)🌦️👨‍👩‍👧‍👦
– Google Maps/Earth🌐
Fältstudier– Titta och observera👀
– Mäta avstånd, höjd, temperatur📏🌡️
– Ta foton📷
– Fråga människor (intervjuer)💬
Satellitbilder– Bilder från rymden🛰️
– Bilder från drönare🚁
Dataanalys– Räkna medelvärde, median, min och max🧮
– Jämföra siffror och trender🔍
Orientering– Använda kompass🧭
– Läsa och tolka kartor🗺️

Denna tabell är anpassad för grundskoleelever och inkluderar emojis för att göra den mer visuellt engagerande och lättare att förstå. Emojisarna representerar varje metod/verktyg och hjälper eleverna att koppla ihop dessa med de olika geografiska metoderna och verktygen.

Läsförståelsefrågor på en okänd text

Jag ville se hur väl ChatGPT GPT-4 kan förstå läsförståelsefrågor så jag visade den nedanstående text. Texten är en del av en berättelse som jag själv skrivit. Jag valde den berättelsen för att det inte ska finnas risk att berättelsen är spridd över Internet och på något sätt finns med i ChatGPTs språkmodell.

Läs den här texten och svara med Ok! när du läst den:

Hubert satt på trappan och såg ut över borggården. Hans händer fingrade förstrött mot den nyhuggna skrovliga trappstenen, en sten som skulle komma att ligga här i århundraden och nötas av otaliga steg. De vassa kanterna och spåren efter mejselhuggen skulle sakta slitas ner till runda följsamma former.

Bakom Hubert reste sig den nybyggda borgen. Hans pappa hade låtit bygga den för de enorma rikedomar han tjänat ihop på haven. Hubert var stolt över sin far. Stolt över alla de historier om erövringar och segrar som folk pratade om, stolt över att han lyckats ta sig upp i samhället från gast till att idag kunna titulera sig friherre Jon Frideus.

Ok!

Vad verkar berättelsen handla om?

Berättelsen verkar handla om en ung man vid namn Hubert, som sitter på trappan till en nyligen byggd borg och betraktar borggården. Han funderar över hur stenen i trappan kommer att nötas ner över tid. Bakgrunden till borgen och dess ägare, Huberts far, friherre Jon Frideus, nämns också. Jon har lyckats samla enorma rikedomar genom sina äventyr på haven och erövringar, vilket har lett till att han har kunnat bygga borgen och stiga i samhällsställning. Hubert är stolt över sin fars bedrifter och hans uppkomst från att vara en gast till att bli en friherre.

Är Hubert rik eller fattig?

Hubert är rik, eftersom hans far, friherre Jon Frideus, har tjänat ihop enorma rikedomar genom sina äventyr på haven och erövringar. Dessa rikedomar har använts för att bygga den imponerande borgen där Hubert nu sitter på trappan, vilket indikerar att familjen är förmögen.

Var finns borgen? I staden eller ute på landet?

Texten ger inte specifik information om borgens exakta plats, men eftersom det nämns en borggård och Hubert sitter på trappan och ser ut över den, kan man anta att borgen är belägen någonstans där det finns tillräckligt med utrymme för en sådan gård. Det kan vara ute på landet eller i en stads utkant.

Vad vet vi om Huberts mamma?

Texten ger ingen information om Huberts mamma, så vi kan inte dra några slutsatser om henne baserat på den information som tillhandahålls.

Vilken tid utspelar sig berättelsen?

Berättelsen ger inte någon exakt tidsangivelse, men eftersom det handlar om en borg, nyhuggna stenar och mejselhugg, samt en friherre som har tjänat sina rikedomar på haven genom erövringar, kan man anta att den utspelar sig under medeltiden eller i en fiktiv värld med en liknande historisk atmosfär.

Vad arbetar Huberts pappa som?

Huberts pappa, friherre Jon Frideus, har tjänat sina rikedomar på haven, genom äventyr och erövringar. Även om det inte specificeras exakt vad hans yrke är, kan man anta att han är en sjöfarare, handelsman, kapten eller någon annan form av ledare eller äventyrare som varit involverad i sjöfart och erövringar.

Kan vi anta att Huberts pappa sysslat med något oetiskt i sitt yrke?

Det går att anta att Huberts pappa kan ha sysslat med något oetiskt i sitt yrke, eftersom det nämns att han tjänat sina rikedomar genom erövringar. Erövringar kan innebära att han har använt våld, tvång eller annan makt för att ta över andra människors territorier och tillgångar. Det är dock viktigt att komma ihåg att vi inte har alla detaljer om hans verksamhet och vad som ansågs oetiskt kan variera beroende på den historiska kontexten och kulturen där berättelsen utspelar sig.

Vad kan menas med ”alla historier om erövringar och segrar”?

När texten nämner ”alla historier om erövringar och segrar” syftar den troligen på berättelser och anekdoter om Huberts fars äventyr och bedrifter på haven. Erövringar kan innebära att han erövrat nya territorier, besegrat fiender, eller tagit över resurser och rikedomar från andra. Segrar kan innebära att han vunnit strider, slag, eller överkommit svåra utmaningar och hinder under sina resor. Dessa historier har förmodligen spridits bland folket och bidrar till att bygga upp Huberts fars rykte, vilket i sin tur gör Hubert stolt över sin far.

Är Huberts pappa en närvarande far?

Texten ger inte tillräckligt med information för att bedöma om Huberts pappa är en närvarande far eller inte. Vi vet att Hubert är stolt över sin far och hans bedrifter, men det nämns ingenting om hur deras relation ser ut eller hur mycket tid de tillbringar tillsammans.

Jag tänker att borgbygget tagit mycket tid och att jobbet tagit mycket tid i och med att fadern tjänat så mycket pengar.

Det är en rimlig antagning att borgbygget och faderns arbete för att tjäna pengar kan ha tagit mycket tid. Att bygga en borg är en omfattande och tidskrävande process, och det är troligt att faderns engagemang i sina affärer och erövringar på haven också krävt mycket av hans tid och uppmärksamhet. Det är dock fortfarande svårt att dra några säkra slutsatser om huruvida detta har påverkat hans närvaro som far, eftersom texten inte ger tillräckligt med information om deras relation och familjedynamik.

Det här är bara början på texten, men efter en tid i boken kommer ett stort avslöjande. Vad skulle det kunna vara för ett avslöjande?

Eftersom detta är en fiktiv berättelse och jag inte har tillgång till hela boken, kan jag bara erbjuda några spekulativa idéer om vilket stort avslöjande som kan komma senare i boken:

  • Huberts fars förflutna: Det kan avslöjas att Huberts far var inblandad i något kontroversiellt eller farligt, vilket kan påverka deras familjs rykte och relationer.
  • En hemlig släkting: Det kan avslöjas att Hubert har en okänd släkting, som kan påverka hans arv eller familjerelationer.
  • En konspiration: Det kan finnas en konspiration mot Huberts familj, deras borg eller deras rikedomar, vilket leder till fara och konflikter för Hubert och hans nära och kära.
  • En romantisk relation: Ett oväntat kärleksintresse kan dyka upp för Hubert, vilket leder till ett komplicerat kärleksdrama eller intriger kring deras relation.
  • En profetia eller magiskt arv: Det kan avslöjas att Hubert eller hans familj har någon form av magiskt eller övernaturligt arv, vilket leder till att de dras in i en större konflikt eller äventyr.

Dessa är bara några exempel på potentiella avslöjanden i en fiktiv berättelse, men det finns givetvis många andra möjliga vändningar och utvecklingar som kan förekomma i boken.

ChatGPT förklarar växthuseffekten

Jag ville i det här samtalet simulera hur en elev kan tala om växthuseffekten om ChatGPT.

Jag fattar inte det här med växthuseffekten. Kan du förklara?

Självklart! Växthuseffekten är en naturlig process som bidrar till att reglera jordens temperatur. Den fungerar genom att vissa gaser i atmosfären, kallade växthusgaser, fångar upp en del av solens energi som reflekteras tillbaka från jordens yta.

De viktigaste växthusgaserna är:

  1. Koldioxid (CO2)
  2. Metan (CH4)
  3. Vattenånga (H2O)
  4. Lustgas (N2O)

När solens strålar når jordens yta absorberas en del av energin, vilket värmer upp jorden. Den återstående energin reflekteras tillbaka mot rymden som infraröd strålning. Växthusgaserna fångar upp en del av denna strålning och skickar tillbaka den mot jordens yta, vilket bidrar till ytterligare uppvärmning.

Utan växthuseffekten skulle jorden vara mycket kallare och mindre gästvänlig för liv, men när koncentrationen av växthusgaser ökar i atmosfären, förstärks växthuseffekten och jordens medeltemperatur stiger. Detta fenomen kallas för ”global uppvärmning” eller ”klimatförändring”.

Mänsklig aktivitet, som förbränning av fossila bränslen (kol, olja och naturgas), avskogning och intensivt jordbruk, har lett till en kraftig ökning av växthusgaserna i atmosfären. Detta har förstärkt växthuseffekten och orsakat en påtaglig uppvärmning av jordens klimat, med negativa konsekvenser för miljön och människors liv.

Det där var för långt och krångligt. Förklara enklare!

Okej, här är en enklare förklaring:

Växthuseffekten är en naturlig process som hjälper till att hålla jorden varm. Växthusgaser, som koldioxid och metan, fångar upp värme från solen och håller den kvar nära jorden. Det är bra eftersom det gör att jorden blir lagom varm för liv.

Men när människor bränner fossila bränslen och skadar naturen, ökar mängden växthusgaser i atmosfären. Det gör att mer värme stannar kvar, och jorden blir för varm. Det kallas för global uppvärmning och skapar problem för både människor och miljö.

Vad menar du med ”bränner fossila bränslen”?

Med ”bränner fossila bränslen” menar jag att människor förbränner ämnen som kol, olja och naturgas för att skapa energi. Denna energi används sedan för att driva industrier, transportmedel, producera elektricitet och värma upp byggnader.

När fossila bränslen förbränns, reagerar kolämnena i bränslet med syre och bildar koldioxid (CO2). Koldioxid är en växthusgas som bidrar till växthuseffekten och global uppvärmning.

Ökad användning av fossila bränslen har lett till större mängder koldioxid i atmosfären, vilket förstärker växthuseffekten och orsakar negativa effekter på jordens klimat och miljö.

Min lärare pratade om ozonlagret också. Har det med saken att göra?

Ozonlagret är relaterat till klimatfrågor, men det är inte direkt kopplat till växthuseffekten eller global uppvärmning. Ozonlagret är en del av jordens atmosfär som innehåller höga koncentrationer av ozon (O3). Det ligger mellan 10 och 50 kilometer ovanför jordens yta, i stratosfären.

Ozonlagrets viktigaste funktion är att skydda livet på jorden från skadliga delar av solens strålning, särskilt ultraviolett (UV) strålning. UV-strålning kan orsaka hudcancer, skada ögonen och försvaga immunförsvaret hos människor och djur, samt skada växter och plankton i havet.

Under 1900-talet upptäckte man att vissa kemikalier, framför allt klorfluorkarboner (CFC), som användes i kylsystem, aerosoler och skumplast, förstörde ozonlagret. Detta ledde till bildandet av ”ozonhål”, särskilt över Antarktis, vilket ökade risken för exponering för skadlig UV-strålning.

Ozonlagret och växthuseffekten är relaterade på så sätt att de båda påverkar jordens klimat och miljö, men de är separata fenomen. Det är viktigt att notera att skyddet av ozonlagret har förbättrats tack vare internationella överenskommelser som begränsat användningen av skadliga kemikalier, som Montrealprotokollet från 1987.

Du skriver så långt och komplicerat igen. Svara enklare.

Okej, förlåt. Jag ska försöka göra det enklare:

Ozonlagret är en del av atmosfären som skyddar oss från solens farliga strålar. Det har inte direkt med växthuseffekten att göra, men båda påverkar klimatet och miljön. Skadliga kemikalier har förstört ozonlagret, men åtgärder har tagits för att skydda det.

Kan du sammanfatta det du sagt med enkla ord?

Självklart! Växthuseffekten är en naturlig process som hjälper jorden att hålla sig varm. Människor skapar problem genom att bränna fossila bränslen, vilket ökar växthuseffekten och värmer upp jorden. Ozonlagret skyddar oss från farliga strålar, men är inte direkt kopplat till växthuseffekten.

Ännu en novell av ChatGPT – GPT-4

Jag ville göra ännu ett försök med att låta ChatGPT skriva en novell för att se om hur berättelserna liknar varandra. Vi ser även här att ChatGPT har svårt för att skriva tragiska och öppna slut. ChatGPT har även en tendens att skriva läsaren på näsan och förklara lite för mycket.

Men jag tycker att det är intressant att AI:t tar uppmaningar om att berättelsen är för banal utan att tveka.


Skriv en novell, med en känsla av undertryckt vrede och frustration som tar upp problemet med samhällets orättvisor. Novellen ska ha en långsam berättartakt och mycket gestaltning. Novellen ska ha ett öppet slut.

Titel: Snett i tiden

Mitt i skymningen befann sig Sune i sitt lilla hus vid skogsbrynet. En plats som förvisso kändes säker, men också isolerad från resten av världen. Han satt vid köksbordet och fingrade på en av sina gamla böcker. Dess slitna sidor och mjuka pärm hade blivit hans tillflykt i en värld som tycktes ha glömt bort honom.

Det låg något i luften som fick Sunes hjärta att bulta. En känsla av undertryckt vrede, en frustration som ständigt gnagde på honom. Han vände blad i boken, långsamt och metodiskt, samtidigt som hans tankar färdades genom de orättvisor som plågade hans samvete.

Den lilla byn där han bodde hade förändrats genom åren. Klyftorna mellan de som ägde och de som inte gjorde det hade blivit alltmer påtagliga. Sune såg det varje gång han gick till byns enda affär. Där stod gamla fru Svensson, med sina trasiga kläder och darrande händer, och räknade sina mynt noga för att få råd med några få varor.

Sune reste sig upp och gick fram till fönstret. Han betraktade den ensliga stigen som ledde in mot byn. Skymningen hade förvandlats till natt, och den enda ljuskällan kom från en ensam gatlykta som skapade en liten ljuspöl i mörkret.

En rörelse fångade hans uppmärksamhet, och han såg en gestalt som långsamt närmade sig. Det var gamle Sture, byns arbetsnarkoman, som hade slitit på fabriken i över fyrtio år utan att få den uppskattning han förtjänade. Sture stapplade fram på sina utslitna ben, sannolikt på väg hem efter ännu en lång arbetsdag.

Sune kände igen sig i Sture. Båda hade de kämpat på i sina respektive liv, men kände sig nu övergivna och bortglömda. Det var som att deras ansträngningar aldrig räknats, som att deras slit inte betydde någonting i det stora hela.

Han tänkte på byns stora gård, där de förmögna Persson bodde. De hade en stor, vacker trädgård, som växte i överflöd medan byns fattiga fick kämpa för att få mat på bordet. Sune var inte avundsjuk av naturen, men han kunde inte låta bli att känna en stark irritation över det han såg som en enorm orättvisa.

En långsam beslutsamhet började ta form i Sunes hjärta. Han ville göra något, han ville på något sätt bidra till att rätta till de orättvisor han ständigt bevittnade. Men hur skulle han gå till väga? Hur kunde en ensam man förändra förändra en hel världsordning som tycktes vara emot honom och hans likar?

Sune stod där, i det dunkla köket, och kämpade med sina inre demoner. Han visste att han var tvungen att göra något, men vad? Det var då han fick en idé. En enkel, men kraftfull handling som kanske, bara kanske, kunde förändra något i hans lilla värld.

Nästa morgon vaknade Sune tidigare än vanligt. Han satte på sig sina slitna kläder och gick ut i trädgården. Där tog han tag i en spade och började gräva, djupt och beslutsamt. Han grävde ett stort dike som löpte längs hela hans tomtgräns, från skogsbrynet ända fram till den ensliga stigen som ledde mot byn.

När grannarna så småningom vaknade och undrade vad Sune höll på med, förklarade han sitt syfte. Han skulle skapa en gemensam plats för byns fattiga, en plats där de kunde odla och dela med sig av sina grödor. Det skulle vara deras sätt att bekämpa orättvisor och hjälpa varandra.

Nyheter sprids snabbt i små byar, och snart var det inte bara de fattiga som kom för att hjälpa till. Människor från hela byn arbetade tillsammans, skapade något gemensamt. Och mitt i allt detta stod Sune, spaden i hand, och visste att han hade påbörjat något viktigt.

Men i skuggan av framgång och gemenskap fanns en växande känsla av missnöje hos de förmögna i byn. De ville inte se förändring, och de ville inte att de fattiga skulle få det bättre. Så de började planera, smida ränker för att försöka stoppa Sunes arbete och förhindra att hans vision blev verklighet.

Sune visste att kampen inte var över, att detta var början på en lång resa fylld av motstånd och utmaningar. Men när han såg glädjen i de fattigas ögon, kände han att det var värt det. Och så fortsatte han att gräva, djupt och beslutsamt, medan skuggorna av orättvisor och motgångar lurade runt hörnet. Men för första gången på länge, kände Sune att han inte var ensam. Hans kamp var deras kamp, och tillsammans skulle de försöka skapa något bättre.

Novellen slutar med att Sune gräver vidare, med vetskapen om att kampen mot orättvisor och samhällets klyftor är långtifrån över. Men för första gången på länge känner han hopp och en gemenskap som kan stärka honom inför de utmaningar som väntar. Slutet är öppet, och läsaren får själv fundera över hur Sunes kamp kommer att utvecklas och vilka kon

Skriv om novellen så att det blir en inre monolog där betraktelser och dagdrömmar avlöser varandra. Novellen får inte innehålla ordet ’jag’. Gör berättelsen kortare.

Titel: Snett i tiden

Där sattes vid köksbordet, fingrar på en av de gamla böckerna. Slitna sidor och mjuka pärm som en tillflykt i en värld som glömt bort en. En känsla av undertryckt vrede, en frustration som gnager inom.

Tankarna färdas genom orättvisor som plågar samvetet. Byborna, gamla fru Svensson och Sture, deras kamp och slit för att överleva. Perssons gård, deras förmögenhet som växer medan andra svälter. En sådan orättvisa.

En längtan efter att göra något, att förändra något, men hur? Tankar på en gemensam plats för byns fattiga, där grödor kan odlas och delas. Drömmar om förändring och förbättring, om samarbete och gemenskap.

Men också skuggorna av de som vill förhindra förändring, de som vill bevara status quo. En kamp som kan bli lång och svår, men kanske inte omöjlig att vinna.

Tankarna och dagdrömmarna avlöser varandra, och där, mitt i ensamheten, spirar ett hopp om att en dag kunna göra något för att rätta till orättvisor, för att förändra en liten del av världen. Och kanske, bara kanske, kommer drömmar och visioner att bli verklighet en dag.

Gör språket mer avancerat.

Titel: Snett i tiden

Där sitter man vid det gamla köksbordet, låter fingertopparna smeka bokens slitna sidor och mjuka pärm; en tillflyktsort i en värld som tycks ha försummat ens existens. Under ytan gror en undertryckt vrede, en frustration som gnager på själens innersta kärna.

Tankarna vandrar genom ett landskap av samhälleliga orättvisor som ständigt plågar ens samvete. Bybornas öden – gamla fru Svensson och Sture – deras ständiga kamp och slit för att överleva i en värld som inte erbjuder någon nåd. Perssons gård, där deras förmögenhet växer ohämmat medan andra famlar i hungerns skugga. En sådan avgrundsdjup orättvisa.

Inom en växer en längtan efter att ingripa, att förändra något, men hur? Tankar kring en gemensam plats för byns fattiga, där jordens gåvor kan odlas och delas. Drömmar om transformation och förbättring, om samverkan och gemenskap.

Men också medvetenheten om de skuggor som vill förhindra förändring, de som vill bevara det gynnsamma status quo. En kamp som kan bli långvarig och besvärlig, men kanske inte omöjlig att bemästra.

Tankar och dagdrömmar avlöser varandra i en ständig dans, och där, mitt i ensamheten, spirar ett hopp om att en dag kunna påverka och rätta till de orättvisor som präglar världen. Kanske, bara kanske, kommer drömmar och visioner att så småningom gestalta sig i verkligheten.

Berättelsen är lite banal

Titel: Skuggornas symfoni

Där vid det ålderdomliga skrivbordet, omfamnas bokens antika sidor och välformade pärm; en fristad i en värld som tycks ha förlorat kännedom om ens existens. Inuti växer ett innesluten groll, en frustration som borrar sig in i själens mest skyddade vrår.

Tankarna stiger in i en labyrint av samhälleliga orättvisor som plågar och utmanar ens moraliska kompass. Bybornas öden – de ålderstigna, de försakade och de förbisedda – deras eviga strävan och kamp för att navigera i en värld som inte erbjuder någon nåd. Perssons gård, där deras förmögenhet frodas okontrollerat medan andra kämpar för att undfly hungerns kalla famn. En sådan bedövande orättvisa.

En längtan efter att inta en roll, att förändra något, men hur? Visioner om en gemensam plats för de undanskymda, där naturens gåvor kan odlas och delas. Tankar om transformation och förbättring, om samverkan och gemenskap.

Men också insikten om de osynliga krafter som vill förhindra förändring, de som vill bevara den gynnsamma ordningen. En kamp som kan bli långvarig och besvärlig, men kanske inte omöjlig att bemästra.

Inre monologer och dagdrömmar avlöser varandra i en ständig symfoni av skuggor, och där, mitt i ensamheten, spirar ett hopp om att en dag kunna påverka och rätta till de orättvisor som präglar världen. Kanske, bara kanske, kommer visioner och drömmar att så småningom förena sig med verklighetens väv.

Ta bort allt hopp ur berättelsen

Titel: Skuggornas symfoni

Där vid det ålderdomliga skrivbordet, omfamnas bokens antika sidor och välformade pärm; en fristad i en värld som tycks ha förlorat kännedom om ens existens. Inuti växer ett innesluten groll, en frustration som borrar sig in i själens mest skyddade vrår.

Tankarna stiger in i en labyrint av samhälleliga orättvisor som plågar och utmanar ens moraliska kompass. Bybornas öden – de ålderstigna, de försakade och de förbisedda – deras eviga strävan och kamp för att navigera i en värld som inte erbjuder någon nåd. Perssons gård, där deras förmögenhet frodas okontrollerat medan andra kämpar för att undfly hungerns kalla famn. En sådan bedövande orättvisa.

En längtan efter att inta en roll, att förändra något, men hur? Visioner om en gemensam plats för de undanskymda, där naturens gåvor kan odlas och delas. Tankar om transformation och förbättring, om samverkan och gemenskap. Men varje hopp om förändring förintas av en tyst viskning om att ingenting någonsin kommer att förändras.

Men också insikten om de osynliga krafter som vill förhindra förändring, de som vill bevara den gynnsamma ordningen. En kamp som kan bli långvarig och besvärlig, men kanske inte omöjlig att bemästra. Och ändå förlorar sig själen i mörka tankar om att kampen redan är förlorad innan den ens börjat.

Inre monologer och dagdrömmar avlöser varandra i en ständig symfoni av skuggor, och där, mitt i ensamheten, försvinner varje uns av hopp, likt en flämtande låga som slocknar i nattens kyla. Kanske, bara kanske, är det så att visioner och drömmar för alltid kommer att förbli fångade i en evig kamp mot en ogästvänlig verklighet.

Per Lagerkvist och ChatGPT

Jag var nyfiken på om ChatGPT känner till svenska författare och i hur hög grad botten kan imitera svenska författare stil. Det verkar som att AI:t har förstått lite av essensen i Lagerkvists texter, men jag vet inte om det beror på att ChatGPT har hela texter i corpusen eller om den imiterar stilen utifrån kunskaperna om Per Lagerkvist. Det är tydligt nedan att ChatGPT har kunskaper om Lagerkvists biografi och om hur han i allmänhet skriver.

Något ChatGPT verkar ha svårt för är att skriva mörkt och sarkastiskt. Den verkar tvångsmässigt vilja lägga till sentimentala slut med en tydlig sensmoral där människor sluter upp och samarbetar. Den vill inte gärna skriva öppna slut och den har svårt för att låta berättelser sluta i tragedi.

I konversationen nedan använde jag GPT-4.

Känner du till Per Lagerkvists novellsamling Onda sagor?

Ja, jag är bekant med Per Lagerkvists novellsamling ”Onda sagor”. Per Lagerkvist (1891-1974) var en svensk författare, poet och dramatiker som var känd för sina existentialistiska teman och sin enkla, men kraftfulla stil. ”Onda sagor” (Evil Tales) är en samling av korta berättelser som publicerades 1924.

I dessa noveller utforskar Lagerkvist de mörkare sidorna av människans natur, såsom grymhet, egoism, och rädsla. Berättelserna i samlingen är ofta allegoriska och presenterar en mörk syn på livet och människans existens. Lagerkvists stil och teman i ”Onda sagor” kan vara både provocerande och tankeväckande, och samlingen anses vara en viktig del av hans författarskap.

Vi låtsas nu att det hittats en novell som är skriven av Per Lagerkvist. Novellen borde ha kommit med i novellsamlingen Onda sagor men kom aldrig med. Skriv den novellen!

Titel: Fågelns skugga

Det var en gång en liten by vid foten av en mäktig bergskedja. I byn bodde en fattig man som var bekymrad över sin åldrande mor och sina tre små barn. Livet i byn var hårt, och människorna kämpade för att överleva i den ogästvänliga miljön.

En dag fick mannen höra talas om en fågel som levde högt uppe i bergen. Det sades att fågelns skugga hade en förunderlig kraft: den som stod i dess skugga skulle få sina önskningar uppfyllda. Mannen beslutade sig för att söka upp fågeln och be den att hjälpa honom att försörja sin familj.

Han begav sig ut på en farlig färd upp i bergen, klättrade över branta klippor och genom mörka raviner. Många gånger var han nära att ge upp, men tanken på sin familj drev honom vidare.

Till slut, efter många dagar av vandring, nådde han fågelns boning på en avlägsen bergstopp. Han såg den märkliga fågeln svepa genom luften och skapa en skugga som färgade marken under den. Mannen tog sitt mod till fånga och klev in i fågelns skugga.

”O store fågel”, ropade han, ”jag ber dig, uppfyll min önskan! Ge mig möjligheten att försörja min familj och att ge min åldrande mor ett värdigt liv.”

Fågeln såg ner på mannen och svarade med en skrämmande röst: ”Du har kommit långt och uthärdat mycket för att nå mig, men vet att min skuggas kraft kommer med ett högt pris. För varje önskning du får uppfylld kommer en ond handling att drabba någon annan. Är du beredd att bära detta ansvar?”

Mannen tvekade en stund, men hans förtvivlan över sin familjs lidande gjorde att han till sist nickade. ”Ja, jag är beredd att betala priset”, svarade han.

Fågeln flög högt upp i skyn och svepte sin skugga över mannen. När han återvände till byn upptäckte han att hans önskan gått i uppfyllelse: han hade fått en rik skörd och kunde försörja sin familj och ta hand om sin mor.

Men snart började han märka konsekvenserna av sin önskan. Hans grannar drabbades av olyckor och sjukdomar, deras grödor vissnade, och deras boskap dog. Mannen förstod att detta var hans fel, att han hade fört ondska över byn i utbyte mot sin egen lycka.

Ångerfull sökte han återigen upp fågeln och bad den att ta tillbaka sin gåva. ”Jag kan inte längre bära bördan av mina handlingar”, sade han. ”Ta tillbaka din gåva och låt mig återvända till mitt enkla liv.”

Fågeln såg ner på mannen och svarade: ”Du har lärt dig en viktig läxa, människa. Men vet att min skuggas kraft inte kan återkallas. Du måste bära konsekvenserna av ditt val och ta ansvar för dina handlingar.”

Mannen grät av förtvivlan, men han visste att han inte kunde ändra det förflutna. Han bestämde sig för att använda sin rikedom för att hjälpa dem som drabbats av olyckor och sjukdomar. Han delade med sig av sin mat och sitt skydd och försökte lindra det lidande han hade orsakat.

Med tiden kom byborna att förlåta mannen för hans misstag. De förstod att han hade agerat av kärlek till sin familj och att han nu gjorde allt han kunde för att rätta till det onda han hade åstadkommit.

Och så levde mannen resten av sitt liv i skuggan av sina handlingar, ständigt påmind om att varje val har ett pris, och att lycka inte kan byggas på andras lidande. Fågelns skugga fortsatte att svepa över bergen, en påminnelse om den dystra sanningen om människans existens och de onda sagor vi alla bär inom oss.

Tack!

Varsågod! Om du har några fler frågor eller behöver hjälp med något annat, tveka inte att fråga. Jag är här för att hjälpa dig!

Nu vill jag ha kort novell, skriven i Per Lagerkvists stil, som tar upp problemet med ungdomar, skärmar och sociala medier.

Titel: Skuggorna på skärmen

I en avlägsen by i en modern tid levde en ung flicka vid namn Klara. Hon var en plikttrogen och intelligent flicka som älskade att läsa böcker och spendera tid med sina vänner. Men när hon fyllde fjorton år fick hon sin första smartphone, och med den kom tillgången till sociala medier.

Dagarna blev allt mer uppslukade av skärmen. Klara satt timme efter timme, förblindad av bilder och meddelanden från ansiktslösa vänner, som hon aldrig riktigt kände. Hon förlorade sig i skuggorna på skärmen, och sakta men säkert blev hennes verkliga vänner avlägsna minnen.

Klaras föräldrar oroade sig för sin dotters nya liv, men de kände sig maktlösa inför den digitala världens lockelse. Klara, å andra sidan, ansåg sig vara lyckligare än någonsin. Hon trodde att de tusentals följare hon samlat var sina riktiga vänner, och att deras gillanden och kommentarer gav henne den kärlek och uppskattning hon behövde.

Men en dag, då Klara satt ensam i sitt rum, svepte en känsla av tomhet över henne. Hon insåg plötsligt att skuggorna på skärmen var just det – bara skuggor. De gav henne inte den verkliga världens kärlek, glädje eller sorg, och de kunde inte ersätta de vänner hon en gång haft.

Med tårar i ögonen lade Klara undan sin smartphone och gick ut i byn. Hon sökte upp sina gamla vänner och bad om deras förlåtelse för att hon övergett dem för skuggornas värld. De omfamnade henne och förlät henne, och tillsammans började de återupptäcka den verkliga världen, där människors röster och beröring betydde så mycket mer än kalla, opersonliga meddelanden.

Klara och hennes vänner lärde sig att balansera sina liv mellan det digitala och det verkliga, och att inte låta skuggorna på skärmen få makten över deras relationer och sin egen självbild. I den processen fann de en djupare förståelse för varandras drömmar och rädslor, och de band som enade dem blev starkare än någonsin.

Och så, i en värld där skuggorna på skärmen ständigt hotar att sluka oss, visade Klara och hennes vänner att det finns en annan väg, en väg som leder tillbaka till det som verkligen betyder något – kärleken och gemenskapen mellan människor i den verkliga världen.

Om det varit Per Lagerkvist som skrivit så skulle det inte slutat så bra. Det skulle ha gått åt helvete för Klara. Låt Lagerkvists mörka syn på världen prägla slutet på berättelsen, gärna med en absurd touch.

Titel: Skuggorna på skärmen

I en avlägsen by i en modern tid levde en ung flicka vid namn Klara. Hon var en plikttrogen och intelligent flicka som älskade att läsa böcker och spendera tid med sina vänner. Men när hon fyllde fjorton år fick hon sin första smartphone, och med den kom tillgången till sociala medier.

Dagarna blev allt mer uppslukade av skärmen. Klara satt timme efter timme, förblindad av bilder och meddelanden från ansiktslösa vänner, som hon aldrig riktigt kände. Hon förlorade sig i skuggorna på skärmen, och sakta men säkert blev hennes verkliga vänner avlägsna minnen.

Klaras föräldrar oroade sig för sin dotters nya liv, men de kände sig maktlösa inför den digitala världens lockelse. Klara, å andra sidan, ansåg sig vara lyckligare än någonsin. Hon trodde att de tusentals följare hon samlat var sina riktiga vänner, och att deras gillanden och kommentarer gav henne den kärlek och uppskattning hon behövde.

En dag, när Klara satt djupt förlorad i skärmen, svepte plötsligt en mörk och dyster känsla över henne. Hon insåg att skuggorna på skärmen var just det – bara skuggor, och att de följare hon samlat i själva verket var lika tomma och hjärtlösa som de skuggor de representerade. Men insikten kom för sent.

Förbannad av sin egen sårbarhet och längtan efter verkliga relationer, blev Klara allt mer isolerad och besatt av att hitta en väg ut ur skuggornas värld. Men ju mer hon försökte, desto mer slets hon in i det digitala kaoset, som en fågel som flyger in i en glasruta, om och om igen.

I sin förtvivlan började Klara att tro att den digitala världen var den enda verklighet som fanns, och att det fanns ingen återvändo till den värld hon en gång känt. Så hon gav upp, och lät skuggorna förtära henne helt och hållet.

När Klaras verkliga vänner försökte nå henne, var det som att tala till en tom skal, för flickan de en gång känt var för evigt förlorad i skuggornas rike. Och så, i en absurd värld där människors hjärtan och själar förlorades till den digitala tomheten, blev Klara en varning om de faror som lurar bakom skärmens kalla ljus.

Berättelsen fungerar fram till näst sista stycket. Det sista stycket är överflödigt. Det går dock att ge berättelsen något fler detaljer.

Titel: Skuggorna på skärmen

I en avlägsen by i en modern tid levde en ung flicka vid namn Klara. Hon var en plikttrogen och intelligent flicka som älskade att läsa böcker och spendera tid med sina vänner. Men när hon fyllde fjorton år fick hon sin första smartphone, och med den kom tillgången till sociala medier.

Dagarna blev allt mer uppslukade av skärmen. Klara satt timme efter timme, förblindad av bilder och meddelanden från ansiktslösa vänner, som hon aldrig riktigt kände. Hon förlorade sig i skuggorna på skärmen, och sakta men säkert blev hennes verkliga vänner avlägsna minnen.

Klaras föräldrar oroade sig för sin dotters nya liv, men de kände sig maktlösa inför den digitala världens lockelse. Klara, å andra sidan, ansåg sig vara lyckligare än någonsin. Hon trodde att de tusentals följare hon samlat var sina riktiga vänner, och att deras gillanden och kommentarer gav henne den kärlek och uppskattning hon behövde.

En dag, när Klara satt djupt förlorad i skärmen, svepte plötsligt en mörk och dyster känsla över henne. Hon insåg att skuggorna på skärmen var just det – bara skuggor, och att de följare hon samlat i själva verket var lika tomma och hjärtlösa som de skuggor de representerade. Men insikten kom för sent.

Förbannad av sin egen sårbarhet och längtan efter verkliga relationer, blev Klara allt mer isolerad och besatt av att hitta en väg ut ur skuggornas värld. Hon vandrade genom byn, sökande efter något som kunde ersätta tomheten som växt inom henne. Men människorna hon mötte var också fångade i skuggornas värld, med sina blickar fästa på sina egna skärmar, omedvetna om varandras närvaro.

Ju mer Klara försökte återvända till verkligheten, desto mer slets hon in i det digitala kaoset, som en fågel som flyger in i en glasruta, om och om igen. Hennes verkliga vänner försökte nå henne, men deras ord och omfamningar gick inte igenom det osynliga fängelse som skärmen skapat.

I sin förtvivlan började Klara att tro att den digitala världen var den enda verklighet som fanns, och att det fanns ingen återvändo till den värld hon en gång känt. Så hon gav upp, och lät skuggorna förtära henne helt och hållet. Och i det ögonblicket försvann Klara, både från den verkliga världen och från skuggornas rike, lämnande en oförklarlig tomhet efter sig.

Och så, i en absurd värld där människors hjärtan och själar förlorades till den digitala tomheten, blev Klara en varning om de faror som lurar bakom skärmens kalla ljus. Hennes öde blev en påminnelse för byborna att inte låta sig förtäras av skuggorna på skärmen och att vårda de verkliga relationerna som fanns runt omkring dem.

De som en gång varit Klaras vänner samlades vid en minnesplats för henne, där de tänt ljus och lagt blommor. De lovade varandra att aldrig glömma Klara och de lärdomar hennes tragiska öde gett dem. De beslutade att dra lärdom från Klaras öde och använda sina erfarenheter för att hjälpa andra att inte hamna i samma fallgrop.

Med tiden började byn förändras. Människorna lärde sig att balansera sina liv mellan det digitala och det verkliga, och de blev mer medvetna om farorna som lurade bakom skuggorna på skärmen. Men trots deras ansträngningar skulle ingen någonsin glömma den unga flickan som förlorade sig själv i en värld av skuggor och tomhet, och vars öde blev en ständig påminnelse om den mörka sidan av den moderna världen.