Sammanfattning av föredraget: IKT-tips, trix och framtida trender

I dag talade jag inför mina kollegor på skolan. Jag hade inte så lång tid på mig så jag fick rejsa. Texten nedan är en sammanställning av de bilder jag visade under föreläsningen.

Under föreläsningen använde jag mig av bildspelsfunktionen i Obsidian.md. Det var sedan lätt för mig att instruera ChatGPT om att konvertera dokumentet jag använde till en sammanfattande text. Det är den texten ni ser här nedan. Den är inte skriven till fullo av ChatGPT. Det har krävts en del handpåläggning.

Creaza

Creaza är en onlineplattform som erbjuder olika verktyg för att skapa animationer, tankekartor och podcasts. Den innehåller också färdiga uppgifter som kan användas för att utveckla kreativitet och digital kompetens.

De tre verktygen som Creaza erbjuder:

  • Med hjälp av Cartoonist kan du skapa animationer, vilket kan stimulera kreativiteten men kan också bli tidskrävande.
  • Med Mindomo skapar du tankekartor. Det är ett bra alternativ till MindMup, men frågan är om tankekartor inte alltid blir bättre när de görs för hand.
  • Med AudioEditor går det att skapa Podcaster. Vi har tillgång till flera liknande verktyg, men med det här verktyget går det även att klippa i podcasterna. Det går även att lägga till ljudeffekter.

Google Docs

Några tips för att förbättra arbetet i Google Docs inkluderar att skapa mejlmallar för ofta skickade mejl, använda bokmärken för att länka till specifika platser i dokument och undvika sidbrytningar genom att ändra sidinställningarna.

Skapa mejlmallar för mejl du skickar ofta

För att spara tid och förenkla processen när du skickar liknande mejl ofta, använd mejlmallar. Gå till Infoga > Byggstenar > E-postutkast för att skapa och använda mejlmallar.

Ta bort sidbrytningar

Om du inte behöver sidbrytningar i ditt dokument kan du enkelt ta bort dem. Gå till Arkiv > Sidinställningar > Inga sidor.

Länka till specifika ställen i andra Google Docs

Om du vill länka till en viss del i ett annat Google Doc, använd bokmärken eller dokumentdispositionen.

  1. Öppna dokumentdispositionen och klicka på den rubrik du vill länka till.
  2. Kopiera URLen.
  3. Markera texten i dokumentet du vill länka från.
  4. Tryck ctrl + K och klistra in länken som du kopierade tidigare.

För att länka till en specifik plats som inte är en rubrik

  1. Placera markören där du vill skapa bokmärket.
  2. Gå till Infoga > Bokmärke.
  3. Följ sedan samma steg som för att länka till en rubrik (från steg 3 ovan).

Google Sheets

För att effektivisera arbetet i Google Sheets kan man använda funktioner som COUNTIF, namngivna funktioner och QUERY. Dessutom kan man använda formeln SUMPRODUCT för att räkna ut genomsnittsmeritvärden.

Räkna antalet av en viss cellinnehåll

=countif(A1:A;"x")

Byt ut x mot en annan textsträng, beroende på vad du vill räkna.

Återanvänd formler

Om du skapat en bra formel och vill återanvända den på andra ställen så kan du använda dig av Namngivna funktioner.

Data / Namngivna funktioner

Använda Google Sheet som databas

Det går att göra avancerande sökningar i Google Sheets genom att använda Query-formler. När man väl lärt sig använda dessa formler så går det snabbt att leta rätt på RÄTT data i stora kalkylark.

=QUERY(Elever!$A$2:$K;"select A, B, D, F, G where H = "värde" ORDER BY D,B";0)

Byt ut värde mot det du vill söka efter.

Räkna ut genomsnittsmeritvärde

Det händer ganska ofta att jag vill räkna ut genomsnittsmerit för ett område, kanske för att jämföra hur väl elever har presterat för olika delar av att arbetsområde. Där är formeln nedan fantastisk.

=(SUMPRODUCT(COUNTIF(intervall;{"E";"D";"C";"B";"A"});{10;12,5;15;17,5;20})/(COUNTA(intervall)-COUNTIF(intervall;{"K";"I"})))

Byt ut intervall mot det intervall där du vill räkna ut meritvärdet, exempelvis E2:E om du vill räkna ut meritvärde i kolumn E och använder cell E1 som rubrik.

Framtidsspaning: Språkmodeller och Internet 3.0

AI

Framtidens digitala landskap kommer att präglas av utvecklingen av språkmodeller och Internet 3.0. Språkmodeller, som OpenAI:s ChatGPT, är artificiell intelligens som är utformad för att förstå och generera naturligt språk. De tränas på stora mängder text för att lära sig mönster, grammatik och fakta om världen. Internet 3.0 innebär övergången till ett decentraliserat internet, där användare äger sina egna data och har rätten till det de producerar.

Det finns dock oro kring AI-utvecklingen, eftersom snabb samhällsomvandling kan leda till social oro och förlust av arbetstillfällen. Dessutom finns det problem med att få AI att förstå och följa mänskliga värderingar, något som kallas ”alignment-problemet”.

För att använda verktyg som ChatGPT effektivt rekommenderas det att testa verktyget, vara medveten om dess styrkor och svagheter, och tänka på hur det kan användas i undervisningen. Det är viktigt att vara medveten om att utvecklingen inom AI och språkmodeller går mycket snabbt och kan komma att påverka fler områden än vi kan förutse idag.

Obsidian och Zettelkasten – Det jag knappt hann tala om

Många studenter har på senare tid börjat använda verktyg som Obsidian.md och Zettelkasten-metoden för att bygga sina så kallade second brain.

Med en Zettelkasten skapar studenter länkade anteckningar som fungerar som ett personligt kunskapsnätverk. Denna metod gör det enklare att se samband mellan olika ämnen och snabbt återfinna tidigare insikter.

Samtidigt kopplas denna trend till den snabbt växande rörelsen kring Internet 3.0, där ett av fokusen ligger på att äga sina egna data och värna om privatlivet. Genom att skapa och underhålla ett personligt nätverk av anteckningar stärker studenter sin kunskap och kontroll över sin information. Detta är särskilt viktigt i en tid då digitala plattformar och tjänster samlar in och kontrollerar allt mer av våra personliga data.

Sammantaget bidrar användningen av Obsidian.md, Zettelkasten och liknande verktyg till att ge studenter större kontroll över sina egna data och en bättre grund för att hantera och bygga på sin kunskap.

Länksamling

Verktyg och resurser

  1. Creaza: https://www.creaza.com/
  2. Creaza färdiga uppgifter: https://www.creaza.com/home/exercises

AI och språkmodeller

  1. ChatGPT (OpenAI): https://chat.openai.com/

Videoresurser

Lex Fridman intervjuar Open AIs VD Sam Altman om framtidens jobb
Lex Fridman intervjuar den svensk-amerikanska AI-forskaren Max Tegmark om framtidens utbildning
Doktoranden Morgan Anderson förklarar varför du ska bygga en second brain med hjälp av Obsidian. Hon förklarar också grunderna för Zettelkasten-filosofin.
Kanalen AI Explained sammanfattar senaste månadernas framgångar inom AI-teknologin

Per Lagerkvist och ChatGPT

Jag var nyfiken på om ChatGPT känner till svenska författare och i hur hög grad botten kan imitera svenska författare stil. Det verkar som att AI:t har förstått lite av essensen i Lagerkvists texter, men jag vet inte om det beror på att ChatGPT har hela texter i corpusen eller om den imiterar stilen utifrån kunskaperna om Per Lagerkvist. Det är tydligt nedan att ChatGPT har kunskaper om Lagerkvists biografi och om hur han i allmänhet skriver.

Något ChatGPT verkar ha svårt för är att skriva mörkt och sarkastiskt. Den verkar tvångsmässigt vilja lägga till sentimentala slut med en tydlig sensmoral där människor sluter upp och samarbetar. Den vill inte gärna skriva öppna slut och den har svårt för att låta berättelser sluta i tragedi.

I konversationen nedan använde jag GPT-4.

Känner du till Per Lagerkvists novellsamling Onda sagor?

Ja, jag är bekant med Per Lagerkvists novellsamling ”Onda sagor”. Per Lagerkvist (1891-1974) var en svensk författare, poet och dramatiker som var känd för sina existentialistiska teman och sin enkla, men kraftfulla stil. ”Onda sagor” (Evil Tales) är en samling av korta berättelser som publicerades 1924.

I dessa noveller utforskar Lagerkvist de mörkare sidorna av människans natur, såsom grymhet, egoism, och rädsla. Berättelserna i samlingen är ofta allegoriska och presenterar en mörk syn på livet och människans existens. Lagerkvists stil och teman i ”Onda sagor” kan vara både provocerande och tankeväckande, och samlingen anses vara en viktig del av hans författarskap.

Vi låtsas nu att det hittats en novell som är skriven av Per Lagerkvist. Novellen borde ha kommit med i novellsamlingen Onda sagor men kom aldrig med. Skriv den novellen!

Titel: Fågelns skugga

Det var en gång en liten by vid foten av en mäktig bergskedja. I byn bodde en fattig man som var bekymrad över sin åldrande mor och sina tre små barn. Livet i byn var hårt, och människorna kämpade för att överleva i den ogästvänliga miljön.

En dag fick mannen höra talas om en fågel som levde högt uppe i bergen. Det sades att fågelns skugga hade en förunderlig kraft: den som stod i dess skugga skulle få sina önskningar uppfyllda. Mannen beslutade sig för att söka upp fågeln och be den att hjälpa honom att försörja sin familj.

Han begav sig ut på en farlig färd upp i bergen, klättrade över branta klippor och genom mörka raviner. Många gånger var han nära att ge upp, men tanken på sin familj drev honom vidare.

Till slut, efter många dagar av vandring, nådde han fågelns boning på en avlägsen bergstopp. Han såg den märkliga fågeln svepa genom luften och skapa en skugga som färgade marken under den. Mannen tog sitt mod till fånga och klev in i fågelns skugga.

”O store fågel”, ropade han, ”jag ber dig, uppfyll min önskan! Ge mig möjligheten att försörja min familj och att ge min åldrande mor ett värdigt liv.”

Fågeln såg ner på mannen och svarade med en skrämmande röst: ”Du har kommit långt och uthärdat mycket för att nå mig, men vet att min skuggas kraft kommer med ett högt pris. För varje önskning du får uppfylld kommer en ond handling att drabba någon annan. Är du beredd att bära detta ansvar?”

Mannen tvekade en stund, men hans förtvivlan över sin familjs lidande gjorde att han till sist nickade. ”Ja, jag är beredd att betala priset”, svarade han.

Fågeln flög högt upp i skyn och svepte sin skugga över mannen. När han återvände till byn upptäckte han att hans önskan gått i uppfyllelse: han hade fått en rik skörd och kunde försörja sin familj och ta hand om sin mor.

Men snart började han märka konsekvenserna av sin önskan. Hans grannar drabbades av olyckor och sjukdomar, deras grödor vissnade, och deras boskap dog. Mannen förstod att detta var hans fel, att han hade fört ondska över byn i utbyte mot sin egen lycka.

Ångerfull sökte han återigen upp fågeln och bad den att ta tillbaka sin gåva. ”Jag kan inte längre bära bördan av mina handlingar”, sade han. ”Ta tillbaka din gåva och låt mig återvända till mitt enkla liv.”

Fågeln såg ner på mannen och svarade: ”Du har lärt dig en viktig läxa, människa. Men vet att min skuggas kraft inte kan återkallas. Du måste bära konsekvenserna av ditt val och ta ansvar för dina handlingar.”

Mannen grät av förtvivlan, men han visste att han inte kunde ändra det förflutna. Han bestämde sig för att använda sin rikedom för att hjälpa dem som drabbats av olyckor och sjukdomar. Han delade med sig av sin mat och sitt skydd och försökte lindra det lidande han hade orsakat.

Med tiden kom byborna att förlåta mannen för hans misstag. De förstod att han hade agerat av kärlek till sin familj och att han nu gjorde allt han kunde för att rätta till det onda han hade åstadkommit.

Och så levde mannen resten av sitt liv i skuggan av sina handlingar, ständigt påmind om att varje val har ett pris, och att lycka inte kan byggas på andras lidande. Fågelns skugga fortsatte att svepa över bergen, en påminnelse om den dystra sanningen om människans existens och de onda sagor vi alla bär inom oss.

Tack!

Varsågod! Om du har några fler frågor eller behöver hjälp med något annat, tveka inte att fråga. Jag är här för att hjälpa dig!

Nu vill jag ha kort novell, skriven i Per Lagerkvists stil, som tar upp problemet med ungdomar, skärmar och sociala medier.

Titel: Skuggorna på skärmen

I en avlägsen by i en modern tid levde en ung flicka vid namn Klara. Hon var en plikttrogen och intelligent flicka som älskade att läsa böcker och spendera tid med sina vänner. Men när hon fyllde fjorton år fick hon sin första smartphone, och med den kom tillgången till sociala medier.

Dagarna blev allt mer uppslukade av skärmen. Klara satt timme efter timme, förblindad av bilder och meddelanden från ansiktslösa vänner, som hon aldrig riktigt kände. Hon förlorade sig i skuggorna på skärmen, och sakta men säkert blev hennes verkliga vänner avlägsna minnen.

Klaras föräldrar oroade sig för sin dotters nya liv, men de kände sig maktlösa inför den digitala världens lockelse. Klara, å andra sidan, ansåg sig vara lyckligare än någonsin. Hon trodde att de tusentals följare hon samlat var sina riktiga vänner, och att deras gillanden och kommentarer gav henne den kärlek och uppskattning hon behövde.

Men en dag, då Klara satt ensam i sitt rum, svepte en känsla av tomhet över henne. Hon insåg plötsligt att skuggorna på skärmen var just det – bara skuggor. De gav henne inte den verkliga världens kärlek, glädje eller sorg, och de kunde inte ersätta de vänner hon en gång haft.

Med tårar i ögonen lade Klara undan sin smartphone och gick ut i byn. Hon sökte upp sina gamla vänner och bad om deras förlåtelse för att hon övergett dem för skuggornas värld. De omfamnade henne och förlät henne, och tillsammans började de återupptäcka den verkliga världen, där människors röster och beröring betydde så mycket mer än kalla, opersonliga meddelanden.

Klara och hennes vänner lärde sig att balansera sina liv mellan det digitala och det verkliga, och att inte låta skuggorna på skärmen få makten över deras relationer och sin egen självbild. I den processen fann de en djupare förståelse för varandras drömmar och rädslor, och de band som enade dem blev starkare än någonsin.

Och så, i en värld där skuggorna på skärmen ständigt hotar att sluka oss, visade Klara och hennes vänner att det finns en annan väg, en väg som leder tillbaka till det som verkligen betyder något – kärleken och gemenskapen mellan människor i den verkliga världen.

Om det varit Per Lagerkvist som skrivit så skulle det inte slutat så bra. Det skulle ha gått åt helvete för Klara. Låt Lagerkvists mörka syn på världen prägla slutet på berättelsen, gärna med en absurd touch.

Titel: Skuggorna på skärmen

I en avlägsen by i en modern tid levde en ung flicka vid namn Klara. Hon var en plikttrogen och intelligent flicka som älskade att läsa böcker och spendera tid med sina vänner. Men när hon fyllde fjorton år fick hon sin första smartphone, och med den kom tillgången till sociala medier.

Dagarna blev allt mer uppslukade av skärmen. Klara satt timme efter timme, förblindad av bilder och meddelanden från ansiktslösa vänner, som hon aldrig riktigt kände. Hon förlorade sig i skuggorna på skärmen, och sakta men säkert blev hennes verkliga vänner avlägsna minnen.

Klaras föräldrar oroade sig för sin dotters nya liv, men de kände sig maktlösa inför den digitala världens lockelse. Klara, å andra sidan, ansåg sig vara lyckligare än någonsin. Hon trodde att de tusentals följare hon samlat var sina riktiga vänner, och att deras gillanden och kommentarer gav henne den kärlek och uppskattning hon behövde.

En dag, när Klara satt djupt förlorad i skärmen, svepte plötsligt en mörk och dyster känsla över henne. Hon insåg att skuggorna på skärmen var just det – bara skuggor, och att de följare hon samlat i själva verket var lika tomma och hjärtlösa som de skuggor de representerade. Men insikten kom för sent.

Förbannad av sin egen sårbarhet och längtan efter verkliga relationer, blev Klara allt mer isolerad och besatt av att hitta en väg ut ur skuggornas värld. Men ju mer hon försökte, desto mer slets hon in i det digitala kaoset, som en fågel som flyger in i en glasruta, om och om igen.

I sin förtvivlan började Klara att tro att den digitala världen var den enda verklighet som fanns, och att det fanns ingen återvändo till den värld hon en gång känt. Så hon gav upp, och lät skuggorna förtära henne helt och hållet.

När Klaras verkliga vänner försökte nå henne, var det som att tala till en tom skal, för flickan de en gång känt var för evigt förlorad i skuggornas rike. Och så, i en absurd värld där människors hjärtan och själar förlorades till den digitala tomheten, blev Klara en varning om de faror som lurar bakom skärmens kalla ljus.

Berättelsen fungerar fram till näst sista stycket. Det sista stycket är överflödigt. Det går dock att ge berättelsen något fler detaljer.

Titel: Skuggorna på skärmen

I en avlägsen by i en modern tid levde en ung flicka vid namn Klara. Hon var en plikttrogen och intelligent flicka som älskade att läsa böcker och spendera tid med sina vänner. Men när hon fyllde fjorton år fick hon sin första smartphone, och med den kom tillgången till sociala medier.

Dagarna blev allt mer uppslukade av skärmen. Klara satt timme efter timme, förblindad av bilder och meddelanden från ansiktslösa vänner, som hon aldrig riktigt kände. Hon förlorade sig i skuggorna på skärmen, och sakta men säkert blev hennes verkliga vänner avlägsna minnen.

Klaras föräldrar oroade sig för sin dotters nya liv, men de kände sig maktlösa inför den digitala världens lockelse. Klara, å andra sidan, ansåg sig vara lyckligare än någonsin. Hon trodde att de tusentals följare hon samlat var sina riktiga vänner, och att deras gillanden och kommentarer gav henne den kärlek och uppskattning hon behövde.

En dag, när Klara satt djupt förlorad i skärmen, svepte plötsligt en mörk och dyster känsla över henne. Hon insåg att skuggorna på skärmen var just det – bara skuggor, och att de följare hon samlat i själva verket var lika tomma och hjärtlösa som de skuggor de representerade. Men insikten kom för sent.

Förbannad av sin egen sårbarhet och längtan efter verkliga relationer, blev Klara allt mer isolerad och besatt av att hitta en väg ut ur skuggornas värld. Hon vandrade genom byn, sökande efter något som kunde ersätta tomheten som växt inom henne. Men människorna hon mötte var också fångade i skuggornas värld, med sina blickar fästa på sina egna skärmar, omedvetna om varandras närvaro.

Ju mer Klara försökte återvända till verkligheten, desto mer slets hon in i det digitala kaoset, som en fågel som flyger in i en glasruta, om och om igen. Hennes verkliga vänner försökte nå henne, men deras ord och omfamningar gick inte igenom det osynliga fängelse som skärmen skapat.

I sin förtvivlan började Klara att tro att den digitala världen var den enda verklighet som fanns, och att det fanns ingen återvändo till den värld hon en gång känt. Så hon gav upp, och lät skuggorna förtära henne helt och hållet. Och i det ögonblicket försvann Klara, både från den verkliga världen och från skuggornas rike, lämnande en oförklarlig tomhet efter sig.

Och så, i en absurd värld där människors hjärtan och själar förlorades till den digitala tomheten, blev Klara en varning om de faror som lurar bakom skärmens kalla ljus. Hennes öde blev en påminnelse för byborna att inte låta sig förtäras av skuggorna på skärmen och att vårda de verkliga relationerna som fanns runt omkring dem.

De som en gång varit Klaras vänner samlades vid en minnesplats för henne, där de tänt ljus och lagt blommor. De lovade varandra att aldrig glömma Klara och de lärdomar hennes tragiska öde gett dem. De beslutade att dra lärdom från Klaras öde och använda sina erfarenheter för att hjälpa andra att inte hamna i samma fallgrop.

Med tiden började byn förändras. Människorna lärde sig att balansera sina liv mellan det digitala och det verkliga, och de blev mer medvetna om farorna som lurade bakom skuggorna på skärmen. Men trots deras ansträngningar skulle ingen någonsin glömma den unga flickan som förlorade sig själv i en värld av skuggor och tomhet, och vars öde blev en ständig påminnelse om den mörka sidan av den moderna världen.

Nobelpris nästa? En undersökning om hur långt ChatGPT kan ta en berättelse

Jag ville utforska hur långt jag kunde ta en novell med ChatGPT. Jag är imponerad av att den lyckas skapa någon form av cirkelkomposition. Jag har testat detta förut och tycker visserligen att det blir så sentimentala slut. Här följer själva samtalet. Jag använde mig av GPT4 för den här berättelsen.

Jag vet inte om nobelprisvarianten blev så mycket bättre än variant två.

Jag tänker att det går lätt att generera berättelser för skolan där elever kan öva läsförståelse. Du hittar läsförståelsefrågor, genererade av ChatGPT nedanför texterna.

Skriv en kort novell med många bottnar, mycket gestaltning och väldigt lite handling men som ändå har ett budskap. Budskapet ska inte uttalas explicit.

Han hade alltid varit där, mannen på parkbänken. Varje dag, oavsett väder, satt han där med sin gamla, slitna rock och hatt, blickande ut över sjön. Han satt tyst och stilla, försjunken i sina egna tankar, likt en skugga från en svunnen tid.

Människor som passerade honom på väg till och från sina sysslor, tog sällan notis om honom. De var för upptagna med sina egna liv för att märka den gamla mannen som blev en del av landskapet. Så var det också med Linn, som dagligen promenerade förbi bänken på sin väg till jobbet. Hon hade en gång tänkt att han såg något bekant ut, men hon kunde inte sätta fingret på varför.

En dag, när höstens kalla vindar svepte in över staden, stannade Linn plötsligt upp framför parkbänken. Hon betraktade mannen, vars ansikte var så uttrycksfullt och levande, trots hans stillsamma uppenbarelse. Det var något med hans ögon som fångade hennes uppmärksamhet, som om de dolde en hel värld av hemligheter och sorg.

Linn satte sig bredvid mannen, utan att säga ett ord. De satt där tillsammans, i stillhet, blickande ut över sjön och höstlöven som virvlade omkring dem. Det var något rogivande med mannens närvaro, som om hans tystnad skapade en säker plats där livets brus och stress kunde försvinna för en stund.

Dagarna blev kortare och kallare, och snart förvandlades parken till en vintersaga av snö och frost. Linn fortsatte att besöka mannen på parkbänken, och även om de aldrig utväxlade ett enda ord, kände hon en djup, nästan andlig, förbindelse med honom.

En dag, när snön låg tjock på marken och himlen var fylld av iskristaller, fann Linn parkbänken tom. Mannen var borta, utan något spår av var han tagit vägen. Hon satt sig ner på bänken och kände en sorg fylla hennes hjärta, som om något vackert och värdefullt hade gått förlorat.

Linn började besöka parkbänken varje dag, inte längre för att möta den gamla mannen, utan för att påminna sig själv om den stillhet och inre ro hon funnit i hans sällskap. Hon ville hålla fast vid den känslan, för att inte låta livets brus och stress ta över igen.

Och så, när människor passerade Linn på parkbänken, tänkte de sällan på henne. De var för upptagna med sina egna liv för att märka den unga kvinnan som blev en del av landskapet, likt en skugga från en svunnen tid. Men de som såg, de som verkligen såg, kunde se något i hennes ögon -ett djup och en visdom, som om hon bar på hemligheter och sorg likt den gamle mannen som en gång suttit där. Linn hade lärt sig något värdefullt på den parkbänken – något som inte kunde förmedlas med ord, men som gjorde henne rikare på insidan.

Tiden gick, och årstiderna förändrades i en evig cykel av liv och död. Linn fortsatte att besöka parkbänken, även när vårens grönska återvände och ersatte den kalla vintern. Hon blev en del av parkens landskap, en ständig påminnelse om något som inte kunde ses eller röras vid, men som ändå var närvarande i varje vindpust och löv som föll till marken.

Och även om människor passerade Linn på parkbänken, utan att veta vad hon funnit i mannens sällskap, så påverkade deras möten med henne dem på sätt de inte kunde förstå. Kanske var det ett leende hon gav dem, eller kanske var det bara hennes närvaro som fick dem att stanna upp och reflektera över sina egna liv.

Livet fortsatte att rulla på, och Linn blev gammal och grå. Men den visdom och stillhet hon förvärvat på parkbänken levde vidare i hennes hjärta, och hon delade den tyst och osjälviskt med dem hon mötte på sin väg. Och när hon till slut lämnade denna jord, fanns det inga ord som kunde förklara vad hon lämnade efter sig – bara en känsla av något evigt och vackert, som skulle fortsätta att leva i människors hjärtan och själar, långt efter att hon själv försvunnit.

Den blev ganska bra, men det skulle gå att göra språket lite mer avancerat?

I en värld där mångfacetterade känslor och tankar ofta förblir outtalade, där hastighet och framfart utgör grundstenar för tillvaron, fanns det en plats där tiden tycktes stå stilla. Den var belägen i en pittoresk park, en oas av grönska och stillhet mitt i stadens virrvarr. Det var där, på en gammal bänk av vittnat trä, som en man – en bild av det förflutna – tillbringade sina dagar.

Denna enigmatiske individ, insvept i en rock som tidens tand gnagt på, var för de flesta en obetydlig skugga i periferin av deras medvetande. Så även för Linn, som dagligen hastade förbi på sin väg till arbete och ansvar. Hon anade endast hans existens, som en fläkt av nostalgi eller ett avlägset minne.

Men en höstdag, när melankolins vindar svepte in över parken och målade träden i skiftande nyanser av guld och rost, uppenbarade sig mannens närvaro för henne på ett mer påtagligt vis. Hans ansikte, präglat av en djup och komplex inre värld, grep tag i henne på ett sätt hon ej kunde förklara. Hon drabbades av en känsla av förtrolighet, som om deras själar redan var bekanta.

För första gången valde Linn att avbryta sin marsch genom livet och sätta sig bredvid mannen. Deras ordlösa samvaro blev en symbios av stillhet och kontemplation, där själarnas språk talade högre än ord. Det var som om mannens tystnad skänkte Linn en fristad från den yttre världens tumult och stress.

När vinterkylan lade sitt täcke över parken och förvandlade den till en värld av kristall, fortsatte Linn att uppsöka den gamle mannens sällskap. Trots att ord aldrig utväxlades mellan dem, utvecklades en subtil och andlig förbindelse som förenade deras själar.

En kylig vinterdag försvann mannen spårlöst. Sorgen som infann sig i Linns hjärta var lika obeskrivlig som den känsla av stillhet och inre ro hon funnit i hans närhet. I hans frånvaro blev parkbänken hennes tillflyktsort, en plats att påminna sig själv om den gåva som mannen omedvetet skänkt henne.

Tiden förändrade Linn, men hennes själs rikedom och den visdom hon förvärvat på parkbänken var oförändrad. Förbipasserande noterade sällan hennes närvaro, men de som såg, de som verkligen såg, kunde ana något i hennes blick – ett eko av den gamle mannens arv.

Linns liv blev en tyst hyllning till mannen på parkbänken, en hyllning som sakta sipprade in i de hjärtan hon mötte på sin vandring genom livet. Hon delade med sig av sin tysta visdom och inre ro, en gåva som aldrig kunde förmedlas genom ord men som likväl påverkade de som korsade hennes stig. Kanske var det hennes leende, eller kanske var det enbart hennes närvaro som fick dem att stanna upp och reflektera över sina egna liv och dess innebörd.

Årstiderna kom och gick i en ständigt återkommande cykel av förnyelse och förgänglighet, och Linn blev en beständig del av parkens landskap. Där satt hon, på den gamla bänken, likt ett levande minnesmärke över en förfluten tid och en evig känsla av stillhet.

Så småningom åldrades Linn, och likt mannen hon en gång delat parkbänken med, blev hon en skugga av det förflutna, en påminnelse om något som inte kunde beröras men som ändå genomsyrade varje vindpust och varje fallande löv. Hennes liv blev en tyst sång, en hyllning till det eviga och det obegripliga, som skulle leva kvar i människors hjärtan och själar långt efter att hon själv försvunnit.

Det var på denna parkbänk, i skuggan av det förflutna och det eviga, där Linn lärde sig och förmedlade en av livets största hemligheter. En hemlighet som inte kunde uttryckas i ord, men som för alltid skulle prägla de som korsade hennes väg – en tyst och osynlig länk som förenade dem i en gemensam strävan efter stillhet, förståelse och inre ro.

Och nu skriver du om den en gång till. Den här gången på nobelprisvinnarnivå.

I en värld där evighetens eko skapar resonans i själarnas symfoni, där framåtskridandets melodi och nuets kraft kontrasterar mot tystnadens harmoni, där finner vi denna metaforiska oas. Denna park, belägen i en stad där tidsaxelns hjul sällan vilar, var en plats där sekunderna tycktes sträcka sig till oändligheten. Det var här, på en bänk av trä som förkroppsligade tidens gång, som en man – en levande relikt från svunna dagar – vistades i stillsam kontemplation.

Denna enigmatiska figur, draperad i en rock vars textur präglades av årtiondens tand, var för majoriteten en skugga vars existens knappt berörde deras medvetandes rand. Så var fallet även för Linn, som dagligen skyndade förbi på sin väg mot arbete och plikter. Hans existens skymtade blott vid hennes medvetandes periferi, likt en flyktig bris av längtan och drömmar.

Men en dag, när höstens melankoliska vindar svepte över parken och träden målades i förgänglighetens färger, blev mannens närvaro en påtaglig gestalt i Linns medvetande. Hans ansikte, bärare av en värld av känslor och tankar vars djup ej kunde mätas, grep tag i henne på ett oförklarligt vis. Hon berördes av en känsla av samhörighet, som om deras själar redan var sammantvinnade av en osynlig tråd.

För första gången valde Linn att avbryta sin marsch genom tillvarons labyrint och sätta sig bredvid mannen. Deras ordlösa samvaro blev en symbios av stillhet och kontemplation, där själarnas språk talade högre än ord. Det var som om mannens tystnad skänkte Linn en fristad från den yttre världens tumult och stress.

När vinterkylan svepte in och omvandlade parken till en värld av is och snö, fortsatte Linn att uppsöka den gamle mannens sällskap. Trots att ord aldrig utväxlades mellan dem, utvecklades en subtil och andlig förbindelse som förenade deras själar.

En dag försvann mannen lika plötsligt som han första gången uppenbarat sig i Linns medvetande. I hans frånvaro blev parkbänken en plats att påminna sig själv om den gåva som mannen omedvetet skänkt henne.

Tiden förändrade Linn, men hennes själs rikedom och den visdom hon förvärvat på parkbänken förblev oförändrad. Förbipasserande noterade sällan hennes närvaro, men de som såg, de som verkligen såg, kunde ana något i hennes blick – ett eko av den gamle mannens arv.

Linns liv blev en tyst hyllning till mannen på parkbänken, en hyllning som sakta sipprade in i de hjärtan hon mötte på sin vandring genom livet. Hon delade med sig av sin tysta visdom och inre ro, en gåva som aldrig kunde förmedlas genom ord men som likväl påverkade de som korsade hennes stig. Kanske var det hennes leende, eller kanske var det enbart hennes närvaro som fick dem att stanna upp och reflektera över sina egna liv och dess innebörd.

Årstiderna kom och gick i en ständigt återkommande cykel av förnyelse och förgänglighet, och Linn blev en beständig del av parkens landskap. Där satt hon, på den gamla bänken, likt ett levande minnesmärke över en förfluten tid och en evig känsla av stillhet.

Så småningom åldrades Linn, och likt mannen hon en gång delat parkbänken med, blev hon en skugga av det förflutna, en påminnelse om något som inte kunde beröras men som ändå genomsyrade varje vindpust och varje fallande löv. Hennes liv blev en tyst sång, en hyllning till det eviga och det obegripliga, som skulle leva kvar i människors hjärtan och själar långt efter att hon själv försvunnit.

Det var på denna parkbänk, i skuggan av det förflutna och det eviga, där Linn lärde sig och förmedlade en av livets största hemligheter. En hemlighet som inte kunde uttryckas i ord, men som för alltid skulle prägla de som korsade hennes väg – en tyst och osynlig länk som förenade dem i en gemensam strävan efter stillhet, förståelse och inre ro. Här, i den stilla samvaron, blev deras själar en del av den tidlösa väven som förenar allt levande – en flätning av öden, erfarenheter och kärlek, som skapar den symfoni vi kallar livet.

Skapa läsförståelsefrågor till elever i högstadiet till den här texten!

  1. Vilka är de två huvudpersonerna i texten?
  2. Beskriv parkens utseende och atmosfär.
  3. Vad var Linn vanligtvis upptagen med innan hon började besöka parken?
  4. Hur upptäckte Linn den gamle mannens närvaro i parken?
  5. Vilken typ av förbindelse utvecklades mellan Linn och mannen på parkbänken?
  6. Hur påverkade den gamle mannens försvinnande Linn?
  7. Vad var den stora hemligheten som Linn lärde sig och förmedlade på parkbänken?

Utforska möjligheterna med ChatGPT: Min resa med en AI-assistent

Inledning

Artificiell intelligens (AI) har på senare år vuxit i popularitet och utvecklats för att bli mer användbar för vardagslivet. Ett sådant exempel är ChatGPT, en avancerad AI-assistent skapad av OpenAI. Jag har nyligen blivit fascinerad av ChatGPT och dess många användningsområden, och jag har spenderat en hel del tid på att utforska dess kapabiliteter. I detta blogginlägg kommer jag att dela med mig av min upplevelse och några av de intressanta dialoger jag har haft med denna imponerande chatbot.

Vad är ChatGPT?

För er som inte är bekanta med ChatGPT, är det en AI-baserad konversationsassistent som bygger på OpenAI:s GPT-4 arkitektur. Det är en imponerande teknik som kan hjälpa oss att utföra en rad olika uppgifter, från att svara på frågor och ge rekommendationer till att assistera med kreativa projekt och mycket mer.

Första intrycket av ChatGPT

När jag först började använda ChatGPT var jag förvånad över hur enkelt och användarvänligt gränssnittet var. Jag kunde snabbt engagera mig i en konversation med AI-assistenten och blev imponerad av hur snabbt och korrekt den kunde svara på mina frågor.

Exempel på mina dialoger med ChatGPT

Under min tid med ChatGPT har jag haft många fascinerande och givande konversationer. Här är några av de mest intressanta och inspirerande samtalen som jag vill dela med er:

  1. Kreativt skrivande: Jag bad ChatGPT att hjälpa mig att skapa en kort berättelse baserad på en enkel idé. Resultatet överträffade mina förväntningar och gav mig inspiration att fortsätta utveckla berättelsen vidare.
  2. Konstruera elevuppgifter och planera lektioner: Som lärare har jag använt ChatGPT för att hjälpa mig att skapa engagerande och pedagogiska uppgifter för mina elever. AI-assistenten har även hjälpt mig att planera lektioner och komma på kreativa sätt att presentera ämnen för att förbättra elevernas inlärning.
  3. Teknisk support: Jag har ofta vänt mig till ChatGPT för att få hjälp med tekniska frågor, särskilt inom html, php och formler i Google Sheets. AI-assistenten har varit mycket användbar för att guida mig genom processen och ge mig lösningar som jag kanske inte skulle ha tänkt på själv.

Dessa exempel är bara några av de många användningsområden som ChatGPT har att erbjuda. Genom att använda AI-assistenten har jag kunnat få insikter och hjälp inom en rad olika områden, vilket har bidragit till att förbättra min produktivitet och effektivitet.

Slutsats

Min resa med ChatGPT har varit både fascinerande och lärorik. Genom att utforska dess förmågor har jag fått en djupare förståelse för AI:s potential och hur det kan förbättra våra liv. Jag ser fram emot att fortsätta experimentera med ChatGPT och kommer att dela fler av mina dialoger här på bloggen, så håll utkik för kommande inlägg!

P.S. Hela inlägget ovan är skrivet av ChatGPT. D.S.

Maka på er och ge plats åt språkmodellerna

Korspost från https://reagera.postmeta.se

För några år sedan så drabbade mig Max Texmarks bok Liv 3.0 hårt. Det kändes som om jag tagit det röda pillret från filmen Matrix. Det var mycket i boken som behövde smältas, framför allt frågor om vad intelligens och medvetande är och om den fysiska kolbaserade kroppen är avgörande för medvetandet eller inte.

Artificiell generell intelligens

Nu har AI och neurala nätverk åter fångat min uppmärksamhet. Tegmark varnar i sin bok för en artificiell generellintelligens (AGI) som plötsligt klarar av allt det människor kan – och som på sikt tar över världen utan att vi människor riktigt förstår vad det var som hände. I samband med Liv 3.0s lansering så diskuterade forskare flitigt hur lång tid det skulle ta innan AGI skulle uppnås. Vi väntade och inget hände.

Men det har börjat talas om AGI nu igen. Vissa påstår att vi uppnått AGI i form av Google Deepminds Gato. Men Gato är inte ett reflekterande medvetande, utan en multimodal språkmodell. En språkmodell är ett neuralt nätverk som tränats på texter från Internet, böcker och andra textkällor för att sedan skapa en digital modell som innehåller all information som modellen har tränats på. Den kan framstå som mycket intelligent, men den kan inte tänka och reflektera i och med att det inte händer något i modellen när den är för sig själv. Den reagerar bara på input och den genererar output. Det är helt enkelt en gigantisk matematisk ekvation där vi stoppar in värden och ut ploppar ett svar.

Några begrepp

Innan vi fortsätter är det nog på sin plats att jag förklarar några olika begrepp.

AI

AI eller artificiell intelligens är en samling för olika tekniker att med hjälp av datorer skapa logiska tanke- och beslutsprocesser, lite förenklat handlar det om tekniker som försöker att härma mänskligt tänkande.

Neurala nätverk

Den hittills bästa tekniken för att härma tänkande är neurala nätverk. För ett tiotal år sedan märkte flera forskarlag samtidigt att det gick att programmera nätverk som gavs slumpmässiga värden. Forskarna valde sedan ut de nätverk som lyckats bäst för den givna uppgiften. De nätverken muterades sedan slumpmässigt och i vissa fall så kombinerade man också två eller fler framgångsrika nätverk. Forskarna hade återskapat evolutionen:

  • De mest lämpade nätverken – modellerna – fick leva vidare (naturligt urval) och
  • förenas med andra (parning) samt att 
  • slumpen förändrade dem lite (mutationer).

Ibland nämns också reinforcement learningförstärkningsinlärning, i sammanahanget vilket jag tycker påminner en hel del om betingningsprocesser.

Sättet att lagra information i neurala nätverk skiljer sig från hur objektorienterad programmering med frågor och databaser fungerar. Traditionella program går att läsa av och förstå. För neurala nätverk gäller inte detta. Det går inte att tolka alla de kopplingar som skapas i nätverken. De är allt för komplexa i och med att frågor och data lagras i en väv likt neuroner lagrar information i en hjärna. Programmerarna väljer alltså bort att kontrollera och att detaljstyra och ersätter det med målstyrning. Programmerarna bryr sig inte om vad som händer i själva nätverket, de bryr sig bara om utfallet – att det neurala nätverket gör rätt sak.

Neurala nätverk och deep learning möjliggör att vi gör oss av med människor och experter. Datorerna kan själv börja dra slutsatser.

https://youtu.be/O5xeyoRL95U?t=965Lex Fridman förklarar neurala nätverk och Deep Learning kan leda till att vi inte längre behöver experter.

Är du nyfiken på vad neurala nätverk är och hur de fungerar i praktiken så finns det en sandlåda att leka i på tensorflow.org.

Språkmodeller

Neurala nätverk skapades sedan för olika syften. Det finns idag neurala nätverk bland annat för att styra industrirobotar, få bilar att kunna navigera och att kontrollera drönare. Men det går också att träna nätverken på skriven text – språkmodeller. Och det är de jag fokuserar på i den här texten. Ofta är språkmodellerna konstruerade så att de förutser vilket ord som troligast kommer att följa efter en rad andra ord utifrån en gigantisk databas som är skapad utifrån analysen av ett stort antal texter.

Multimodalitiet och AGI

Det som gör det hela lite mer komplicerat är att språkmodellerna visat sig så användbara att de kan användas för annat än att analysera språk. Det går att använda språkmodeller bland annat för att skapa bilder och musik, för att lära robotar gå och för att få drönare att flyga.

Det går också att kombinera olika förmågor i en språkmodell så att språkmodellen blir multimodalGoogle Deepminds Gato är just en sådan multimodal, eller generell, språkmodell. Och det är just är som vissa tycker att det börjar bli läskigt; när en modell kan göra många olika saker och kanske till slut kan göra allt bättre än en människa. Språkmodellen blir en AGI – en artificiell generell intelligens.

GPT-3

GPT-3 är den mest omtalade språkmodellen. Den har varit igång sedan sommaren 2020. Det går att få tillgång till GPT-3 på olika sätt på Internet, bland annat om du besöker Philosopher AI. Tjänsten kostar pengar. Få GPT-3-drivna tjänster på nätet är gratis i och med att OpenAI som driver GPT-3 tar betalt för att låta andra använda språkmodellen. Det finns sajter på nätet som bland annat använder GPT-3 för att skapa:

  • färdigformulerade brev
  • reklamtexter
  • elevuppsatser
  • datorkod
  • personliga brev att använda vid jobbansökningar

Du kan faktiskt få direkt tillgång till själva språkmodellen genom att ansöka på Open AIs webbplats. Då kan du experimentera med GPT-3 som du vill, om du får tillträde. Det är inte säkert. Det beror på hur du utformar din ansökan.

Inte bara GPT-3

De människor som experimenterat med GPT-3 märkte snabbt att GPT-3 klarade av mer än att generera välskrivna texter. GPT-3 klarade också av att skapa datorkod och att skapa bilder. Så GPT-3 avknoppades efter en tid bland annat till Dall•E. Dall•E skapar bilder utifrån skriven text. Och hen gör det så bra att människor frågat sig om Dall•E kommer att bli ett hot mot de kreativa yrkena. En liknande tjänst finns på Craiyon.com. Craiyon är inte alls så bra som Dall•E, men fungerar bra om du vill förstå idén bakom ai-driven bildgenerering. Här ansöker du för att få använda Dall•E.

GPT-3 och Dall•E är inte ensamma på marknaden. Det senaste halvåret har det hänt så mycket att det är svårt att hänga med i utvecklingen. För min egen del så håller jag mig informerad med hjälp av Alan D. Thompsons YouTube-kanal. Thompson forskar själv om språkmodeller och postar regelbundet lättbegripliga, om än lite spekulativa, klipp om AI, neurala nätverk och språkmodeller.

https://youtu.be/oJKGAU9Ib28Smakprov på vad Alan D. Thompson sysslar med på YouTube. Om du inte orkar med allt snack: Skrolla mot slutet där han presenterar AI-genererade bilder den nyligen presenterade modellen Google Parti

Språkmodeller i sociala medier

Ibland hör jag människor påstå att olika fenomen driver utveckling och innovation framåt: krig, rymdfart, pornografi, datorspelindustri. Kanske är det dags att föra upp sociala medier på den listan? Jag tror att det är här vi kommer att få se den stora utvecklingen framöver. Allt är inte över med Tiktok. Mer kommer att hända framöver. Kanske är det också fel att nämna Tiktok här? Tiktoks affärsutvecklingschef, Blake Chandlee, menar att det är fel att jämföra Tiktok med Facebook och menar att Tiktok inte är ett socialt medium utan en underhållningsplattform.

Men Tiktok är ändå värt att nämna i sammanhanget i och med att företaget skapat modeller, analogt med språkmodellerna för att ta reda på vad folk gillar och dessutom så har tjänsten lyckats utmana mycket av det vi inte trodde gick att utmana kring upphovsrätt. Många ungdomar vittnar om att det inte går att posta något på YouTube på grund av risken för Copyright strike, medan Tiktok är mycket mer förlåtande. Det är en annan spaning; men jag är ganska säker att upphovsrätten är hotad framöver.

Så hur verkar då neurala nätverk i sociala medier? Jag vet inte, men om jag får spekulera som borde det vara frestande att baserat på aktivitet och ingående variabler som kön, ålder, hudfärg, inkomst m.m. skapa ett neuralt nätverk per person som lär sig hur du fungerar över tid, men även jämför din profil eller signatur med andra liknande person.

Till en början serverar ett sådant system förmodligen innehåll som är typiskt för dina ingående variabler men efterhand lär sig systemet vem du verkligen är och de ingående variablerna blir mindre intressanta för systemet. Ett mer avancerat neuralt nätverk skapas – en slags signatur som beskriver ditt beteende på tjänsten. Du har blivit en funktion eller en ekvation. Och genom att jämföra din funktion med andras kan tjänsten förutse vem du är och vad du vill innan du själv formulerat tanken. Kanske kan detta förklara varför du blir matad av klipp på TikTok som du själv inte var medveten om att du ville se?

Framtiden

Så hur kan vi då tänka oss sociala medier i framtiden då språkmodellerna flyttar in?

Bilder skapade av människor försvinner

Kanske kan vi glömma emoji och memer i framtiden? De kanske ersätts med kortkommandon som direkt i själva texten kan framkalla bilder? Ingen behöver då skapa symbolen, GIFen eller bilden. Ingen behöver ge sig ut i verkligheten för att ta det där speciella kortet där en elefant står framför Eiffeltornet. Det är ju bara att skapa en egen:

Bilderna är genererade av DallE för mig 2 juli 2022 utifrån prompten: ”Elefant framför Eiffeltornet”. Bilderna fanns inte innan dess. Och ja! Jag har fått ett personligt konto för DallE-2.

Hej mamma! /Bild av söt hundvalp med hjärtformade ballonger i bakgrunden. Ballongerna ska vara i regnbågens alla färger/Fiktivt inlägg i chat

Den här bilden är genererad av GPT3 av mig för att som illustration till den här texten.

GPT3-prompt: painting of happy puppy with heart shaped balloons in the background. The ballons are in all the rainbows colors

Och varför hålla på med människoskapade bilder när det bara leder till upphovsrättsproblem? Är det inte bättre att välja genererade bilder? Och kommer då verkliga fotografier att trängas undan från Internet?

Augmented Persona

Kanske kommer politiker att skapa digitalt förstärkta versioner av sig själva, vi kan kalla dem Augmented Persona (AP); egna neurala nätverk som är tränade på tidigare skrivna texter, framträdanden och på partiprogrammet – en bot som bevakar sociala medier dygnet runt, skriver kvickt och korrekt på Twitter, som genererar debattartiklar på nolltid, och i värsta fall; kanske låter den egna digitala avataren debattera med partimotståndare i tv-rutan? Och när politikerna får frågan om det lämpliga med den typen av debatter:

– Det gör väl inget om det inte är på riktigt? Det är ju mina åsikter!

Varje kväll förbättrar sedan politikern det den personligt designade språkmodellen genom att betygsätta modellens insatser under dagen.

Rätten till din person

I dagarna röstade EU-parlamentet igenom rättsakten om digitala tjänster och digitala marknader. De två rättsakterna ställer krav på tjänsteleverantörer som marknader för försäljning av appar, sociala medier och medieleverantörer. Kan vi vi i framtiden kanske tänka oss rätten till vår egen persona? Tänk om bara du får äga neurala nätverk som beskriver din egen person och att tjänsteleverantörer bara får låna dina uppgifter när de levererar tjänster? För att illustrera kan vi tänka oss mötet med föreståndaren för en handelsbod. Utan rättigheterna till din egen person:

– Goddag Björn! Har en lapp som beskriver allt om dig. Jag vet precis vad du behöver och vill ha! Kusligt va?

Och med dessa regler på plats där du själv lagrar din persona på någonstans på nätet där du avgör vem som ska få läsa av vad och när:

– Nej men se goddag! Vem är du?
– Hej. Jag heter Björn.
– Vad önskar du från butiken då Björn? Jag ser att du har en inköpslista där. Kan jag få se på den?
– Mycket gärna! Varsågod!
– Oo! Jag ser precis vad du behöver!
– Tackar!
– Välkommen åter! Här får du tillbaka din inköpslista. Förresten. Jag har lagt till några förslag på saker du kan köpa när du kommer tillbaka nästa gång!

Vissa av dessa rättigheter finns redan inbyggda i EU: regelstystem, bland annat i GDPR, men tanken här är att inga tjänster behöver lagra några data om dig. Du själv bygger upp din digitala persona och du lagrar den själv där bara du har tillgång till, men du kan låna ut den tillfälligtvis till sajter du besöker. Kanske kan du också låta dessa sajter modifiera din persona så att dina preferenser uppdateras och kan tas med till nästa tjänst på nätet.

Bildbevis nedvärderas

För bildtjänster som genererar bilder utifrån textsträngar behövs inget kanske. Dessa tjänster är redan tillgängliga för allmänheten. Det finns redan tjänster där du kan skriva in vilken bild du önskar för att sedan låta modellen skapa den bilden.

Men spelar det någon roll för användaren om bilden är skapad av en människa eller om den är genererad? Kommer användaren att uppfatta skillnaden?

För den uppväxande generationen kommer begreppen bild och bevis att vara helt frånkopplade från varandra. Det källanalytiska (vissa kallar det källkritiska) arbetet kommer att bli än svårare!

Människors kreativa identitet


Vad ska vi göra i världen om skapandet tas ifrån oss, om språkmodeller och neurala nätverk behärskar originalitet och genialitet bättre än människorna? 


Jag börjar bli allt mer orolig för människans plats i världen. Vad ska vi göra i världen om språkmodellerna tar skapandet ifrån oss, om språkmodeller och neurala nätverk behärskar originalitet och genialitet bättre än människorna? Kommer det ens vara lönt att träna för att bli duktig på något? Kommer konstärskråna att dö ut? Behövs författare i framtiden? Behövs bildskapare? Kommer Netflix egna AI att skapa skräddarsydda serier i oändligt antal varianter efter tycke och smak? Och om det blir på det sättet: Kommer vi människor då överhuvudtaget att ha några gemensamma referenspunkter? Vad ska vi tala om och byta erfarenheter kring om vi målar in oss i varsin skräddarsydd bubbla? Håller vi på att tränga ut mänskligheten från att vara innovatör till att enkom konsumera kurerade flöden?

The Law of Accelerating Returns

Ray Kurzweil är svårbeskrivbar, men jag kan här presentera honom som futurolog. Kurzweil har bland annat lanserat The Law of Accelerating Returns. Den teknologiska utvecklingens avkastning leder till mer utveckling som leder till större avkastning i en evig loop. Den teknologiska utvecklingen är exponentiell. Utvecklingen går snabbare och snabbare och vi är bara i dess begynnelse!

Vi kan illustrera tanken genom att fundera på hur långt i framtiden en människa kan färdas innan hen behöver lära om för att kunna delta och verka i samhället:

  • Jägaren och samlaren kunde flytta sig tiotusentals år framåt i tiden och ändå kunna landa i ett samhälle och kunna känna igen sig och verka i samhället. Det upphörde med att människor blev bofasta och började bruka jorden.
  • Bonden kunde färdas 10 000 år fram i tiden till dess att de större staterna dök upp och att städerna krävde specialisering.
  • Stadsbon kunde färdas kanske tusen år framåt i tiden fram till industrialiseringen och massproduktionen.
  • Den sena 1800-talsmänniskan skulle bara klarat sig fram till världskrigen innan samhället förändrades dramatiskt i och med att oljeekonomin tog över.
  • Mina föräldrar som födde på 40-talet var tvungna att lära sig nytt under hela sin yrkesverksamma tid. De började utan datorer och gick i pension när Internet hade gjort sitt intåg på arbetsmarknaden.
  • Du kan inte längre leva ett helt liv i ett oförändrat samhälle. Du kommer att behöva lära om under hela din karriär.
  • Hur ofta kommer tekniken att i grunden förändra samhället under en livstid för våra barn?

Språkmodellerna gasar på

Och utvecklingen av neurala nätverk går mycket snabbt nu. I tabellen har jag listat antalet parametrar för några av senare års språkmodeller.

2018ELMo94 000 000
2018BERT-large340 000 000
2019GPT-21 500 000 000 
2019Megatron-LM8 300 000 000 
2019T511 000 000 000 
2020Turing-NLG17 200 000 000 
2020GPT-3175 000 000 000 
2020Megatron-Turing NLG530 000 000 000 

Några språkmodeller och deras storlek, beräknat i antal parametrar.
Källa: huggingface.co: Large Language Models: A New Moore’s Law?

När forskare sedan mäter hur väl de olika modellerna svarar på frågor och löser uppgifter så märker de att större neurala nätverk också ger smartare system, så vi lär se en fortsatt ökning i storlek framöver. GPT-4, som just nu tränas just nu bland annat genom att lyssna på det vi gör på Internet, beräknas att bli 500 gånger så stor som GPT-3.

Storleken är dock inte allt. Utvecklingen verkar leda allt mer mot skräddarsydda språkmodeller som klarar av begränsade uppgifter, men gör det bättre än de stora klumpiga modellerna (TechCrunch: The emerging types of language models and why they matter).

Teknologin som ramverk för vår verklighetsuppfattning

Jag återkommer ofta till Aaron Antonovskys salutogena livsperspektiv som brukar sammanfattas Känslan av sammanhang (KASAM). Enligt Antonovsky så behöver vi människor kunna förstå och hantera tillvaron. Och vi behöver dessutom känna att det vi gör är meningsfullt. Vad gäller tekniken så kan den inte förändra sig så snabbt att vi inte lär oss hantera den. Vi behöver teknologiska ledstänger som kan leda oss in i den nya tekniken i form av konsekventa, sakta föränderliga användargränssnitt. 

Vi behöver begripa vad vi ser i våra datorer och mobiltelefoner. Vi behöver förstå vad som är sant och vad som inte är sant och vi behöver förstå vilka krafter som försöker påverka oss.

Vi behöver också en tillvaro som ger oss mening. Tekniken kan inte ta ifrån oss kreativitet och skapande aktiviteter.

Den galenskap vi sett prov på under senare år, bland annat i form av att bland annat Ryssland och USA låter sig styras av vettvillingar som styr med hjälp av one-liners i tv och i sociala medier, är den ett resultat av folk som vars KASAM börjar glida från dem?

Och om vi nu klarar balansen för vår tids demokratiska kris, hur klarar vi av nästa teknikinducerade Seldonkris?

Källkritik och källtillit

Jag dumpar ett resonemang här för att dela med kollegor.

Men vi menar att det också finns behov att att öva på motsatsen, alltså källtillit.
[[Vetenskapliga teorier för lärare]] s .41

Något jag tänkt på ofta med elever. Att lära elever att skilja mellan tillförlitliga och mindre tillförlitliga källor i stället för att att vara kritisk mot alla källor. Också kopplat till mina tankar om en omdefinition (eller?) av ordet [[kritik]], att kritik inte per definition behöver vara något negativt, att kritik är synonymt med granskning och att det går att finna bättre och sämre kvaliteter med hjälp av en kritisk metod, trovärdigheten kan med andra ord också bekräftas, mha källkritisk metod. [[Källkritik]]

Skolverket tar nog intryck av detta resonemang när de skriver om källtillit i Guide till källkritik för lärare. Det finns också en modul för källtillit på Lärportalen.

Att förhålla sig till information på nätet, eller för den delen utanför, handlar därför inte enbart om kritik, utan lika mycket om tillit och förtroende. Om vi alltid ska ifrågasätta alla institutioner, personer eller dokument omöjliggörs ett demokratiskt samtal. Att inte lita på någonting ligger i praktiken inte långt ifrån att inte ifrågasätta någonting. Även med en grundförståelse som säger att kunskapen alltid är i rörelse måste vi acceptera att vissa källor och institutioner rimligtvis är mer trovärdiga än andra. Källkritik är viktig, men den måste därför paras med vad vi kan kalla för en källtillit och såklart även med allmänbildning och kunskap, även kunskap om hur kunskap skapas och hur vetenskap fungerar.
Lunds universitet – Medie- och informationskunnighet i den digitala tidsåldern – en demokratifråga – Källkritik, självkritik och källtillit

Chat GPT kan hjälpa elever att lära

Växthuseffekten

Jag låtsades att vara en elev som inte förstår växthuseffekten. Det är här mitt samtal med ChatGPT:

Jag fattar verkligen inte det här med växthuseffekten. Kan du förklara det enkelt för mig?

Ja, absolut. Växthuseffekten är en naturlig företeelse som håller jorden varm. När solens strålar träffar jorden reflekteras en del av energin tillbaka till atmosfären som värme. Denna värme kan inte alltid lämna jorden, på grund av att vissa gaser i atmosfären, så kallade växthusgaser, absorberar värmen och håller den kvar på jorden. Detta gör att temperaturen på jorden stiger, vilket är bra eftersom det gör att livet på jorden kan blomstra.

Vad menar du med absorbera?

Absorbera betyder att ta upp eller innesluta. I sammanhanget med växthuseffekten innebär det att växthusgaser i atmosfären tar upp värmen som reflekterats från jorden och håller den kvar på jorden, istället för att låta den lämna atmosfären. Detta gör att temperaturen på jorden stiger.

Fortfarande för svårt för mig. Kan du förklara enklare?

Ja, självklart. Låt mig försöka med ett exempel. Tänk dig att du är ute och går en solig dag. Solens strålar träffar din hud och du känner hur det blir varmt. Det är på samma sätt som växthuseffekten fungerar. När solens strålar träffar jorden reflekteras en del av värmen tillbaka till atmosfären. Men istället för att värmen bara försvinner så absorberas den av växthusgaser i atmosfären, precis som att du absorberar värmen från solen genom din hud. Detta gör att temperaturen på jorden stiger, precis som att du känner dig varm när solen skiner på dig. Förhoppningsvis är det lite enklare att förstå nu!

Vad är det för gaser du pratar om?

De gaser jag pratar om är de så kallade växthusgaserna. Dessa gaser finns i atmosfären och har förmågan att absorbera värme från jorden och hålla kvar den på jorden. De viktigaste växthusgaserna är koldioxid, metan och dikväveoxid. Dessa gaser kommer från olika källor, till exempel från förbränning av fossila bränslen, djurhållning och avfallshantering.

Men vad är problemet med växthuseffekten?

Växthuseffekten är en naturlig företeelse som är viktig för att livet på jorden ska kunna blomstra. Problemet uppstår när människor tillför alltför mycket växthusgaser till atmosfären, vilket leder till en ökning av temperaturen på jorden. Detta fenomen kallas för den mänskliga växthuseffekten eller global uppvärmning. En för hög temperatur på jorden kan leda till allvarliga konsekvenser, såsom översvämningar, torka, extremväder och förlorad av matproduktion. Därför är det viktigt att minska utsläppen av växthusgaser för att begränsa den mänskliga växthuseffekten.

Eko-podden

Jag håller på att göra en ny uppgift för mina elever och behöver ha med ett exempel på en thumbnail i uppgiften, så jag lägger upp den här:

Och när jag ändå håller på så kan jag väl lägga ut hela uppgiften här om någon skulle vilja ta inspiration:

Eko-podden

Människan har på kort tid tagit över planeten jorden. Vi har förvandlat jorden efter våra behov och naturen har trängts tillbaka.

Du unga kända webbkreatörerna Roine och Rut har bestämt sig för att uppmärksamma några av jordens miljöer genom att starta en poddserie. 
I och med att de inte är experter på ekologi, ekosystem och näringskedjor så har de gett i uppdrag till dig att beskriva ett ekosystem och hur människan påverkat det ekosystemet.

Du ska alltså skriva ett faktaunderlag till ett podd-manus som poddarna sedan i sin tur kommer att använda när de skriver sitt manus.

Uppgift

Skriv ett faktaunderlag till en podd där du beskriver ett ekosystem och hur människor påverkat ekosystemet. Roine och Rut kommer sedan att använda underlaget när de skriver sitt podd-manus.

Arbetsprocess

  1. Du arbetar i grupp med en kamrat:
    1. Bestäm grupp.
  2. Bestäm var i världen och vilken typ av ekosystem du ska beskriva.
  3. Beskriv för ditt ekosystem:
    1. abiotiska faktorer
    2. biotiska faktorer
    3. en näringskedja
    4. en näringsväv
    5. hur fotosyntesen fungerar för en växt som dominerar
    6. hur cellandningen fungerar för en djurart som bidrar med mycket syre
    7. vattnets kretslopp
  4. Människans påverkan:
    1. Hur har människor påverkat ekosystemet? Beskriv hur människor påverkat faktorerna här ovan. Exempel: Uppodling, avverkning, föroreningar, gruvbrytning, klimatförändringar, turism
    2. Hur har ekosystemet drabbats? Beskriv här hotade arter, utrotningshotade arter och ge exempel på en ekosystemkollaps.
    3. Hur kan ekosystemet räddas? Hur kan människan göra för att återskapa eller reparera ekosystemet?
    4. Är det möjligt för människor att bo och arbeta i området utan att ekosystemet tar för mycket skada? Ge förslag på hur det ska kunna ske?
  5. Skriv ner några råd till webbkreatörerna om vad du tycker att de ska fokusera på i sin podd:
    1. Vilka frågor kan drabba människor? Vad ska de trycka extra mycket på i podden?
    2. Ge exempel på några experter att bjuda in som de kan intervjua och beskriv också vad experterna kan tala om.
  6. Redovisa ditt arbete genom att
    1. under vecka 5 skriva en text tillsammans med din gruppkamrat.
    2. under arbetets gång skriva en källförteckning där du listar alla de källor du använt i arbetet. Källförteckningen klistrar du sedan in i ditt arbete.

Följ floden!

Del 1 – Inventering (ta reda på fakta)

Vilken flod har du valt att arbeta om?

Beskriv hur floden rinner! Var finns källorna? Genom vilka länder flyter floden? Hur kan floden karaktäriseras? Beskriv hur floden flyter med hjälp av väderstreck! Använd flodbegrepp! (Ge)

Genom vilka länder rinner floden? (Ge)

Beskriv hur människor bor efter floden! Vilka stora städer finns längs floden? Finns det områden längs floden där det inte bor så många människor: Var? (Ge)

På vilka sätt används floden i jordbruket? Beskriv! (Ge, Bi?)

Beskriv några föroreningskällor längs floden! (Ge, Bi, Ke)

Hur renas vattnet för att användas till dricksvatten för människor längs floden? Hur stort är problemet med orenat dricksvatten? Ge ett eller flera exempel! (Ge, Bi?, Ke?)

Hur renas vattnet som använts i industri eller jordbruk? Hur förorenad är floden? Ge ett eller flera exempel! (Ge, Bi?, Ke?)

Finns det vattenkraftverk längs floden? Ge ett eller flera exempel!  (Ge, Fy?, Tk?)

Används floden till transporter av människor eller gods? Ge ett eller flera exempel! (Ge)

Finns det några konflikter mellan områden eller länder som är förknippade med floden? Beskriv! (Ge, Sh)

Rita en karta där du visar flodens förlopp, landsgränser, städer, topografi och vegetationszoner omkring floden!

Del 2 – Fördjupa dig! (Resonera och analysera)

Steg 1

Ställ en resonerande/analyserande fråga kring floden du fördjupat dig i. Frågan kan utgå från: vattenföroreningar, dricksvatten, vattenkraft, bevattning och/eller fördelning. Utgå från samhällsvetenskaplig analysmodell för hela ditt arbete.

  • Beskriv själva problemet! (Fenomen, Negativa konsekvenser)

Alla delar av ditt problem ska innehålla naturvetenskapliga (no) och samhällsvetenskapliga delar så att ditt arbete kan bedömas för både no och so-ämnena.

Steg 2

Ta respons från no- och so-lärare innan du börjar analysera. Det är viktigt att du i din fråga får med delar så att ditt arbete kan bedömas för både so- och no-ämnena.

Sammanställ dina slutsatser i form av en tankekarta.

  • Beskriv orsakerna till problemet! (Orsaker)
  • Beskriv hur problemet kan lösas! (Se till att de negativa konsekvenserna försvinner.) 

Steg 3

Skriv en text under pass där du förklarar din frågeställning för att sedan svarar på den. Du får naturligtvis använda tankekartan som du skrivit under steg 2.

  • Beskriv själva problemet!
  • Beskriv orsakerna till problemet!
  • Beskriv hur problemet kan lösas!

Del 3 – Resurser

Använd gärna Samhällsvetenskaplig analysmodell då du analyserar problemet. Sätt in ditt problem i rutan ”Fenomen” då du analyserar. Bra aspekter att använda för den här uppgiften är: miljö, ekonomi, politik och geografiska

Länkar

Begrepp

Floden

Dal, ravin, u-dal, v-dal, flodslätt, delta, meanderbåge, korvsjö, sediment, erosion, översvämning, exogena krafter

Min nya blogg

Jag märker att jag avstår från att publicera saker här som riktar sig till elever. Så jag startade en ny blogg. Syftet med den bloggen är att fånga upp sådant som jag kan tänka mig att använda mig av i undervisningen. I brist på bättre namn så döpte jag den till Reagera. Och jag tänker mig att det är jag som reagerar på sådant jag finner på Internet.

Bloggen återfinns under reagera.postmeta.se.