Kategori: Pedagogik

Gosedjurspoesi

Jag gjorde en kul grej med mina sjuor nu i veckan. Vi befann oss på en lägergård. Innan resan bad jag eleverna att ta med varsitt gosedjur. Väl på plats så hittade vi en fin häll vid en sjö och böljande berg i fjärran.

Vi inledde passet med att sätta oss i ring och presentera våra gosedjur för varandra. Jag började genom att berätta om ett gosedjur jag fått för länge sedan av en släkting. Jag berättade om ålder, namn och lite vad gosedjuret hade betytt för mig. Eleverna fortsatte i ringen att berätta om sina egna och jag fick förvånansvärt många modiga berättelser berättade om gosedjurens betydelse. Några eleverna berättade inför klassen att gosedjuret fortfarande åkte med överallt.

Efter presentationen berättade jag att eleverna nu skulle skriva varsin dikt ur gosedjurets perspektiv genom att sätta sig med gosedjuret någonstans i omgivningarna för att få gosedjuret att betrakta något.

Jag berättade om olika typer av dikter och modellerade genom att läsa upp några naturdikter. Jag berättade också att det kan vara bra att utgå från en grundkänsla i dikten. Därför måste vi tänka oss in i gosedjurets förhållande till naturen runtomkring. Känner gosedjuret kanske vördnad, rädsla eller kärlek inför naturen? Eller gosedjuret kanske vill spränga allt?

Jag uppmanade eleverna att ta uppgiften på allvar och att gå åt sidan för att vara för sig själv tillsammans med gosedjuret. Det är fantastiskt vad det går att få elever att göra! De flesta accepterade uppgiften utan knot. Några få ville inte göra uppgiften och dem uppmanade jag att gå och upptäcka naturen eller kanske bara ta den vikta timmen för att hoppa omkring mellan rötter och klippor. Jag ville inte att det skulle bli något prestationsmoment.

Då och då kom elever till mig och visade upp vad de skrivit. Jag gav lite råd och ibland bad jag att få läsa upp högt för de som befann sig i närheten för stunden. Vissa elever sträckte på sig och visade synbar stolthet när jag läste dikterna. Andra ville absolut inte att de skulle läsas upp.

Jag ville inte ta dikterna ifrån dem så jag använde min telefon för att fotografera dikterna och på så sätt har jag dem bevarade.

En klar höjdpunkt i min svensklärargärning som jag gärna sprider vidare.

Geografi, statistik och kalkylark

Jag har börjat experimentera en del med att lyfta in kalkylark i geografiundervisningen för att eleverna lättare ska kunna dra slutsatser från statistik och stora sifferserier.

Det är inte helt lätt att få alla elever att förstå skriftliga och muntliga instruktioner under mina lektioner. Därför har jag börjat lägga ut kortare klipp på youtube, lite flippad undervisning alltså.

Det kalla kriget och de andras liv

 

Ministerium für Staatssicherheit (MFS or Statsi)

Du ska nu se den tyska filmen De andras liv. Filmen utspelar sig efter andra världskriget i Östtyskland. Jag vill visa den för er för att du ska få en inblick i hur det är att leva i ett totalitärt samhälle. Jag vill också att du ska bli medveten om att diktaturen inte ligger långt bort, vare sig i tid eller rum.

Konsten under kommunismen

År 1934 bestämde Sovjetunionen att alla Sovjetkonstnärer skulle följa vissa regler. Reglerna kom att kallas Socialistisk realism. Syftet var att stärka folkets kärlek till arbetarna som skulle bygga den kommunistiska staten. Konstnärerna skulle skapa konst som utgick från kommunistpartiets bestämmelser.

Politikerna ville att konstnärerna skull försköna arbetet och arbetaren. Josef Stalin menade att författarna skulle bli själens ingenjörer. Konsten skulle skapa den nya sovjetmänniskan. Konsten tilläts bara om den utgick från realistiska och naturalistiska (konst, litteratur) traditioner.

Den socialistiska realismens dogm spreds i alla Warsawapaktsländer. Alla konstnärer förväntades att följa den. De konstnärer som inte jobbade för socialismen riskerade att förlora sina jobb eller fängslas. Det var strängt förbjudet att göra något konstnärligt som kritiserade det kommunistiska systemet.

Att ta reda på och resonera om innan du ser filmen:

Östtysklands flagga
Östtysklands flagga var en variant av den traditionella tyska flaggan med ett emblem som symboliserade arbetare, akademiker och bönder.
  • När och hur bildades Östtyskland?
  • Vad var Stasi?
  • Vilken uppgift fyllde Stasi?
  • Hur kan en förtryckande stat behålla kontrollen över sina medborgare?
  • Vad är censur?
  • Vad är propaganda?

Att fundera på under filmens gång:

  • Skulle man kunna säga att någon eller några i filmen är en god människa? Vem eller vilka i sådana fall? Motivera!
  • Hur var det att vara konstnär i Östtyskland?
  • Vilken roll spelar konsten i ett samhälle?
  • Vad menas med uttrycket ”Konstnären är själens ingenjör”?
  • Vilken förändring genomgår Kapten Gerd Wiesler i filmen?
  • Varför tror du att han genomgår den förändringen?

 

Kalla kriget kriget och poddar i klassrummet

För en vecka sedan fick jag reda på att jag skulle ta över en årskurs 9 i so. Eleverna ska precis börja läsa om det kalla kriget. Jag har förmodligen nog på fötterna för att sätta igång utan några större förberedelser, planeringen för eleverna är i stora drag klar fram till jul så det är bara för mig att hoppa på.

Det lockande öst

Men jag tänkte att jag ändå skulle behöva friska upp mitt minne lite så jag har lyssnat mycket på poddar nu i helgen. Framför allt har jag lyssnat på Pennan och svärdet.

Krigshistoria är inte min grej egentligen, men om jag tvingas välja så tycker jag att tiden från 1945 fram till 1989 är den intressantaste tiden. Jag har aldrig intresserats av fältslag och jag har inga djupa kunskaper om drabbningar i Vietnam, Korea eller Afghanistan, men jag lockas av det grå Östeuropa. Missförstå mig inte nu. Jag skulle för mitt liv inte vilja leva i en kommunistisk diktatur, men det uppstår något i avsaknaden av den fria marknaden och det fria ordet. Det är som om konstformerna i diktaturer fyller ett större rum och får ta mer plats. Jag tycker att det åskådliggörs väl i filmen Das Leben der Anderen. En film som jag för övrigt kommer att visa för eleverna framåt jul. Vi kommer att diskutera hur det är att leva i en diktatur och även konstens roll i diktaturer.

Poddarna

Tillbaka till Pennan och svärdet. Som överblick fungerar poddarna väl, men krigsromantiken lyser igenom ibland vilket gör mig lite illa till mods. Det märks framför allt i det tredje avsnittet om Kalixlinjen. Fokus är traditionellt militärhistoriskt. De båda poddarna Tom och Nils kan inte riktigt dölja att de är hoppfulla inför framtiden då hotet från Ryssland ökar igen. Jag får bilden av två barn i huvudet som pratar om julafton och hoppas på en stor legobyggsats i julklapp.

Jag ser inte mycket till problematisering i deras redogörelser. Poddarna kan lämpa sig som en överblick men den källkritiska radarn bör vara påslagen under lyssnandet. Det här är program för män och av män. Några kvinnor verkar inte ha existerat överhuvud taget under det kalla kriget. Bortser jag från deras fokus så får jag dock en god överblick över några av det kalla krigets skeenden.

Det här problemet är inte Pennan och svärdet ensamt om. När jag bläddrar i läroböckerna på skolan så är tidsåldern kraftigt fokuserad på krig och världspolitik. Fokus ligger på Europa och USA:s roll som världspolis mot det Sovjetunionen som försöker sprida den kommunistiska smittan. Var är genusperspektivet? Vilken var kvinnornas roll annat än som offer?

Hur fånga alla?

Det blir inte svårt att fånga de militärhistoriskt intresserade under det här momentet, men jag famlar efter krokar för att kunna intressera resten av eleverna. Jag kan visserligen komma med en hel del egna anekdoter här eftersom jag är uppväxt under hotet av ett kärnvapenkrig. Jag vet kanske inte vad jag letar efter riktigt, men jag behöver fler infallsvinklar till perioden än de som handlar om kärnvapen, järn, betong och krut. Jag har ju visserligen musiken och konsten också.

Lite skrämmande kan det kännas att jag jag upplevt delar av en historisk epok; det kalla kriget.

Uppgift i so: My Sweden

En tanke slog mig i dag: Tänk om man i höst skulle samarbeta mellan so-ämnena och engelska och kanske också bild och genomföra ett projekt med arbetsnamnet: My Sweden.

Elevernas uppgift skulle vara att producera en femminutersfilm, enskilt eller i grupp, där de för nyanlända ungdomar presenterar deras version av hur det är att vara ung i Sverige. I uppgiften skulle jag vilja styra eleverna så att vissa kunskapskrav berörs.

Det skulle också vara intressant att rikta filmerna mot intressen som eleven är intresserad av. För min egen del tänker jag mig att jag skulle kunna stå svettig efter ett joggingpass i skogen och prata om träning och blåbärsplockning och kanske få in lite allemansrätt.

Bara en tanke. Jag postar den här så att jag kommer ihåg den till senare. Kanske har någon annan gjort något liknande tidigare?

Vår ekonomi i korthet av Klas Eklund

Vår ekonomi i korthet
Vår ekonomi i korthet av Klas Eklund

Jag är ingen beundrare av skolmaterial som produceras av aktörer som är ute efter att påverka elever i en eller annan riktning. Och jag använder mig definitivt inte av material som är producerade av Svenskt näringsliv. Men jag kanske får ompröva mina ståndpunkter lite. För några veckor sedan deltog jag i enkätundersökning för Svenskt Näringsliv. De lockade med en nerkortad version av Vår ekonomi av Klas Eklund från 2014. Det blev då svårt för mig att säga nej.

Klas Eklund dök upp i mitt liv när jag läste till gymnasielärare under tidigt 90-tal och han har följt med mig sedan dess. Hans bok Vår ekonomi förklarade på ett lättfattligt sätt hur makorekonomin hänger samman. Jag vet att hans bok kritiserats för förenklingar, men det är just det som gör boken så bra. Jag har haft förmånen att få läsa dubbla kurser i nationalekonomi på högskole- och universitetsnivå. Vid det fina universitetet fnös man åt Klas Eklunds bok, men jag är mycket tacksam att jag fick förmånen att plöja den vid den mindre högskolan innan jag kom till universitetet och högg in i den digra litteraturlistan med nästan uteslutande tunga titlar på engelska.

Nu till Vår ekonomi i korthet. Boken levererar samma lätta språk som i den tjockare boken. Den beskriver i enkla ordalag de grundläggande ekonomiska begreppen som krävs för att förstå makroekonomin. Bokens begränsning gör att vissa förklaringar blir lite för korthuggna. Kanske känns också några av diskussionsfrågorna i boken lite mossiga.

Det märks också stundtals att boken inte är producerad i vänsterlägret. Jag undrar lite stilla om alla ord är Klas Eklunds i boken. Boken är ett samarbete mellan Studentlitteratur och Ekonomifakta. Ekonomifakta ägs i sin tur av Svenskt Näringsliv. På sidan 48 tar boken exempelvis upp skattekilar och hur de kan uppmuntra svartarbete, visserligen sant, men diskussionen kring fenomenet blir ytlig. Jag hittar ingen diskussion kring ett lands skattebas som borde varit med för att balansera diskussionen.

Jag funderar också på hur samarbetet mellan Studentlitteratur och Ekonomifakta ser ut. Borde inte Studentlitteratur dra öronen åt sig lite för att inte riskera sitt renommé som (relativt) neutral utgivare av litteratur för studerande.

Vår ekonomi i korthet riktar sig till gymnasieelever, men den kan också vara användbar i grundskolans senare del och då för intresserade elever. Boken finns att beställa från ekonomifakta för det facila priset av 7 kronor, den finns gratis på iBook Store för de som har mac eller iPad och den finns också som gratis nedladdning från sidan.

I sammanhanget vill jag passa på att citera ur boken:

Ekonomer verkar ofta tråkiga. De pratar ofta om kostnader, att rätta mun efter matsäck med mera. Ett vanligt ekonomuttryck är ”det finns inga gratisluncher”. Med det menas just att allt har en kostnad.

Boken ligger ganska nära en gratis lunch och detta bör has i åtanke när boken presenteras för elever.

Om uppslagsverk på nätet

Stenåldern

En gnu
Bild på en gnu

På stenåldern, när jag var liten, typ på 1980-talet, så fanns det något som kallades böcker. Det var tjocka hopbuntade papper som var fyllda med texter. Om du behövde ta reda på något så var du tvingad att slå upp det i en bok. Och hör och häpna, det var inte ofta som böckerna fanns hemma. För att få reda på något så var man endera tvungen att gå till biblioteket för att exempelvis ta reda på mer om gnuns levnadsvanor eller om statsskicket i Ryssland, eller så fick man helt enkelt köpa böcker med information.

De här böckerna med information om diverse ting kallades uppslagsverk eller encyklopedier. För att få tillgång till alla böcker och all kunskap i dem (lol) så var man tvungen att prenumerera på dem i nästan två år och och varje bok gjorde folk omkring 400 kronor fattigare. Att samla ihop till alla böcker kostade ungefär en Macbook Air, typ. Dessutom, och jag ljuger inte, så uppdaterades de inte. Om presidenten i Ryssland dog, eller om ny fakta kom fram om gnuns liv så uppdaterades inte böckerna. Ganska ofta hände det att informationen i böckerna var gammal redan när man packade upp bokpaketet. Bonniers uppslagsverk och Nationalencyklopedien (säg det tjugo gånger på raken utan att staka dig) var två sådana uppslagsverk.

Sen kom Internet, halleluja!

Uppslagsverken flyttade ut på Internet. Men det tog tid. Kanske beror det på namnet Nationalencyklopedien eller så berodde det kanske på att böckerna var så stora och var svåra att pressa in i en dator. Uppstickare som skapats på nätet hann före; Wikipedia är ett exempel på ett sådant uppslagsverk. Wikipedia skapades av alla möjliga människor som skrev ideellt.

Så nu mer så har vi en gratistjänst i form av Wikipedia, och vi har betaltjänster i form av exempelvis Nationalencyklopedin, men på nätet heter sajten ne.se, det skulle väl ha varit för jobbigt att skriva in hela adressen antar jag.

Många skolor abonnerar på ne.se.  Genom att gå in på sajten på skolan så går det att skapa ett konto så att sajten även kan användas hemma.

Wikipedia eller ne.se – that is the question

Va bra! tänker du säkert nu. Då slipper jag att använda Wikipedia, som mina lärare har sagt är så dåligt eftersom man inte kan lita på det som står där.

Sakta i backarna! svarar jag då. Du kan visst använda dig av Wikipedia i skolarbetet, men du ska vara medveten om några olika saker. Söker du information om kontroversiella ämnen, alltså ämnen som är omdebatterade, sådant som människor har olika åsikter om och oftast mycket starka åsikter, så ökar risken för att det du läser i artikeln inte stämmer, men nu är gnun och dess liv ett inte så kontroversiellt ämne, så risken att någon skulle ha ljugit ihop något är liten. Dessutom så finns det så kallade Wikipedianer som bevakar artiklarna på sajten som hökar. De håller rent på sajten och ser till att artiklarna är korrekta. Men Wikipedia är en stor sajt, och vem som helst kan redigera där så det finns ju viss risk att någon skriver om något för att vara rolig eller för att jäklas. Var kritisk helt enkelt, när du läser på Wikipedia.

Men det finns ett större problem med Wikipedia. Artiklarna där är ofta omfattande och komplicerade. Kanske har du någon gång sökt i något ämne för att upptäcka att du inte förstår det som står där. Och det är här som ne.se kommer in och gör livet enklare för dig! Ne.se har långa och komplicerade artiklar, men du kan ofta också välja att läsa en lättläst och en förkortad version av artikeln. Testa till exempel att först söka på aorta på Wikipedia och sedan göra samma sak på ne.se. På ne.se klickar du sedan på Lättläst. Jag kan garantera att du snabbare förstår vad aorta är om du gör sökningen på ne.se.

Den lättlästa versionen på ne.se är inte bara till för människor som har svårt att läsa, den är också bra för den som snabbt vill skaffa en uppfattning om ett ämne.

Om veckan vore en frukt…

Jag ställde frågan på veckoutvärderingen i dag:

Om veckan vore en frukt; vilken frukt skulle den vara då?

Ett av svaren löd:

Den skulle ha varit ett äpple; lätt att tugga, men man måste stanna upp ibland för att se efter så att man inte tuggar på några kärnor.

och ett annat svar löd:

En kokosnöt. Jag fick ont i huvudet.

Hur svarar jag på instuderingsfrågor?

Hur svarar jag på instuderingsfrågor? Får jag skriva av svaren från texten?

Det beror på skulle jag vilja säga. Om du ska svara på frågan: ”Vilket land ligger öster om Sverige?” så blir det ju svårt att inte bara lyfta ordet Finland från faktatext till ditt svar. Så i allmänhet så är det okej att, mer eller mindre, kopiera rena faktauppgifter från texter.

Men när svaren ska vara utredande så måste du svara med egna ord eftersom det aldrig i en lärobokstext kan stå vad du tänker.

Och ibland förväntas du att läsa mellan raderna. I sådana fall så gäller det för dig att dra slutsater som vad texten handlar om. Ibland måste du också sammanfatta ett stycke i en text. Då kan du heller inte kopiera texten rakt av.

Observera att det jag skriver här ovan bara gäller när du svarar på frågor i syfte att lära dig själv – alltså i studiesyfte. Om du ska skriva texter som andra ska läsa förutom din lärare så måste du lära dig att referera och citera.