Björklund, omdömen, utvecklingsplaner och flummiga betyg på lösa grunder

I går gick Jan Björklund ut med att skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner ska skrotas i årskurs 6 till 9.

Hur tänkte du där Björklund? Det är visserligen väldigt skönt att slippa en stor arbetsbörda, bra för lärarna alltså. Men hur ser det ut för eleverna? De kommer i framtiden att få betyg i årskurserna 7 och 8 som knappt hänger samman med kunskapskraven. De kraven ställer nämligen varje lärare upp godtyckligt. Det är bara under vårterminen i årskurs 6 och årskurs 9 som det finns kunskapskrav som är direkt kopplade till betygen. De andra betygen vi som lärare sätter är bara rena gissningar, gissningar som i framtiden kommer att bli helt omotiverade från läraren sida eftersom det är med hjälp av omdömena som vi lärare förklarar hur vi tänkt när vi sätter betygen.

Samtidigt som vi som lärare i framtiden kommer att få sätta luddigt motiverade betyg så kan kommer eleverna att få överklaga betygen. På vilka grunder undrar jag. Det finns ju ingen dokumentation. Den har ju Björklund avskaffat.

Mitt förslag är att i stället ta bort betygen i årskurs 7 och 8 samt även höstbetyget i årskurs 9. Lyft fram det fantastiskt bra redskap vi har fått i form av kunskapskrav. Och nej. Jag är inte ironisk här.

Ta fram bra digitala bedömarstöd för kunskapskraven där det är bara att klicka när en elev når ett visst kunskapskrav. Gestalta sedan värdena från databasen grafiskt med mycket färg och form. Kanske lite rosa när ett ämne saknar några E-krav, grönt när det ligger på E till C och kanske blått därutöver. Undrar föräldrar eller elever vad som saknas i ämnet så är det bara att klicka på ämnet och se kunskapskraven i detalj.

På så vis kan föräldrar och elever ha järnkoll på var de ligger kunskapsmässigt samtidigt som vi kan sikta långsiktigt på det enda betyg som verkligen gäller någonting; slutbetyget i årskurs 9.

Lite länkar:

Lärarnas nyheter – Lärarnas byråkrati ska minska

Folkpartiet.se – Mindre byråkrati för lärarna

Att sätta betyg för elever med Aspergers syndrom

Några råd om hur du ska tänka när du sätter betyg i ämnen för elever med Aspergers syndrom.

Med jämna mellarum ser man på något forum lärare som frågar hur man ska tänka när man sätter betyg för elever med Aspergers syndrom. Jag dök på en sådan tråd i ett pedagogforum. Eftersom jag har jobbat en hel del med elever med denna diagnos så slängde jag mig in i debatten med följande svar: Fortsätt läsa ”Att sätta betyg för elever med Aspergers syndrom”

Skoldebatten

Jag vet inte hur mycket jag vill debattera egentligen. Men har jag skrivit så här mycket om skolan måste väl i alla fall antyda något om Björklund och hans rapporter. Som jag ser det är det inga fel på våra styrdokument. Jag kommer långt med individuella handlingsplaner och åtgärdsprogram. Om nu skolan skulle vara i kris så är den krisen onödig. Vi har redskapen redan idag.

Fortsätt läsa ”Skoldebatten”

Vad går att mäta?

Angående de två uppdragen man har som lärare; att se till att eleverna lär sig och att sedan bedöma. Ofta har elever större kunskaper än de själva vet. Då är lärarens uppdrag att medvetandegöra och lyfta fram kunskaperna. Denna del av arbetet är stundtals dominerande. Många ungar från Discoverygenerationen har samlat på sig gedigna kunskaper inom geografi, historia, biologi, kemi m.m.

Man kan också behöva övertyga sig själv om att vissa kunskaper faller inom det mätbara området. Jag tänker exempelvis på elever som inte går på gymnastiklektionerna för att de inte gillar att byta om med andra men känner sig trygg med sitt fotbollslag eller under karateträningen om kvällarna. Kan man tänka sig att mäta kunskaperna utanför skolan?