Habits of Mind – Intelligent beteende

Jag var i veckan som var i London och lyssnade på ett antal föredrag om IT och lärande. Rektorn för Coburg Senior High School, Don Collins, väckte många tankar om hur en modern skola bör drivas. Jag fastnade speciellt för Habits of Mind-teorin. Teorin beskriver de komponenter som ingår i ett intelligent beteende. Elever och lärare arbetar med komponenterna för att föra eleverna vidare i utvecklingen.

Gunneboskolan i Lund har sammanställt teorins komponenter på sin hemsida. Min tanke är nu om jag vågar använda begreppet på mina elever. Kan man låta eleverna skatta sig själva på en skala som utgår från begreppet? Tanken med teorin är att man kan lära in ett intelligent beteende.

De ingående faktorerna är:

  • Envishet eller uthållighet (persisting)
  • Handskas med impulser (managing impulsivity)
  • Lyssna med förståelse och empati (listening with understanding and empathy)
  • Flexibelt tänkande (thinking flexibly)
  • Tänka om tänkandet (thinking about thinking)
  • Eftersträva noggrannhet (striving for accurancy)
  • Fråga och lägga fram problem (questioning and posing problems)
  • Tillämpa tidigare kunskaper i nya situationer (applying past knowledge to new situations)
  • Tänka och kommunicera tydligt och precist (thinking and communicating with clarity and precision)
  • Samla information och data med alla sinnen (gathering data with all senses)
  • Skapa, föreställa och uppfinna (creating, imagining, innovating)
  • Reagera med förundran och respekt (responding with wonderment and awe)
  • Ta risker, men med ansvar (taking responsible risks)
  • Se det humoristiska (finding humor)
  • Tänka tillsammans med andra (thinking interdependently)
  • Behålla lusten till fortsatt lärande (remaining open to continuous learning)

Ingen människa kan lära sig allt

Scientific American  http://www.sciam.com/ går i en artikel genom argumenten för varför ingen kan förstå allt, inte ens en eventuell Gud.

Läs artikeln här: http://www.sciam.com/article.cfm?id=limits-on-human-comprehension Den är en bra utångspunkt när du vill diskutera lite tyngre filosofiska spörsmål som

  • frågan om en allsmäktig Gud eller
  • frågan om allt kan mätas eller förklaras

med dina elever.

Artikeln tar upp tankar från tänkare som Werner Heisenberg, Kurt Gödel, Alan Turing, men framför allt fysikern och datorforskaren David H. Wolperts tankar:

David H. Wolpert, a physics-trained computer scientist at the NASA Ames Research Center, has chimed in with his version of a knowledge limit. Because of it, he concludes, the universe lies beyond the grasp of any intellect, no matter how powerful, that could exist within the universe. Specifically, during the past two years, he has been refining a proof that no matter what laws of physics govern a universe, there are inevitably facts about the universe that its inhabitants cannot learn by experiment or predict with a computation. Philippe M. Binder, a physicist at the University of Hawaii at Hilo, suggests that the theory implies researchers seeking unified laws cannot hope for anything better than a “theory of almost everything.”

Aristoteles tankar genom medeltiden

Jag ville visa att idéer kan färdas långa vägar över långa tider och mellan olika kulturer så jag ritade upp en bild över hur Aristoteles tankar har färdats. Bilden mottogs väl av eleverna.

Aristoteles tankars spridning under medeltiden i Europa och norra Afrika.
Aristoteles tankars spridning under medeltiden i Europa och norra Afrika.

Jag fick tala om Alexandria, om arabernas medeltida kultur och om mötet mellan araber och spanjorer i Cordoba. Jag fortsatte att berätta om de kristnas identitetskris när tro mötte vetenskap, skolastiken och kritken mot skolastiken och slutligen hur arvet efter Aristoteles influerar Luther och slutligen reformationen.

Det blev en mycket lyckad lektion på mycket hög nivå. Jag uppfattar att eleverna hängde med i svängarna. De har i efterhand kunnat svara på kontrollfrågor och kom med några vettiga synpunkter under lektionen.

Vill man fortsätta lektionen på högre nivå, exempelvis på gymnasiet, så föreslår jag att man kan använda sig av Ockhams rakkniv för att kritisera kreationismen.

[easyembed field=”HTML2″]

[easyembed field=”HTML1″]

Divina Commedia i årskurs 8

Jag fick ett infall idag. Jag drog upp Dante Aligiheris Divina Commedia ur rockärmen. Vi läser medeltiden i historian och jag ville matcha med något i svenskan också. Normalt läser vi noveller på fredagar, men eleverna var läströtta och ville göra något annat. Fortsätt läsa ”Divina Commedia i årskurs 8”

Huru Gustaf Fröding kom att leda till Hegel, Platon, Gud och profeten Muhammed

Jag har kört två lektioner Fröding med några mycket begåvade elever. Första lektionen tog jag upp antologistandardutbudet som Ett gammalt bergtroll, Säv, säv susa och En kärleksvisa. Det var inte svårt för eleverna att ha bra synpunkter kring dikterna. Vi kom in på ämnen som själssjukdom, utanförskap, sexualmoral och 1800-talets kultur. Vi var även inne och nosade lite på kvinnans frigörelse.

Fortsätt läsa ”Huru Gustaf Fröding kom att leda till Hegel, Platon, Gud och profeten Muhammed”