Habits of Mind – Intelligent beteende

Jag var i veckan som var i London och lyssnade på ett antal föredrag om IT och lärande. Rektorn för Coburg Senior High School, Don Collins, väckte många tankar om hur en modern skola bör drivas. Jag fastnade speciellt för Habits of Mind-teorin. Teorin beskriver de komponenter som ingår i ett intelligent beteende. Elever och lärare arbetar med komponenterna för att föra eleverna vidare i utvecklingen.

Gunneboskolan i Lund har sammanställt teorins komponenter på sin hemsida. Min tanke är nu om jag vågar använda begreppet på mina elever. Kan man låta eleverna skatta sig själva på en skala som utgår från begreppet? Tanken med teorin är att man kan lära in ett intelligent beteende.

De ingående faktorerna är:

  • Envishet eller uthållighet (persisting)
  • Handskas med impulser (managing impulsivity)
  • Lyssna med förståelse och empati (listening with understanding and empathy)
  • Flexibelt tänkande (thinking flexibly)
  • Tänka om tänkandet (thinking about thinking)
  • Eftersträva noggrannhet (striving for accurancy)
  • Fråga och lägga fram problem (questioning and posing problems)
  • Tillämpa tidigare kunskaper i nya situationer (applying past knowledge to new situations)
  • Tänka och kommunicera tydligt och precist (thinking and communicating with clarity and precision)
  • Samla information och data med alla sinnen (gathering data with all senses)
  • Skapa, föreställa och uppfinna (creating, imagining, innovating)
  • Reagera med förundran och respekt (responding with wonderment and awe)
  • Ta risker, men med ansvar (taking responsible risks)
  • Se det humoristiska (finding humor)
  • Tänka tillsammans med andra (thinking interdependently)
  • Behålla lusten till fortsatt lärande (remaining open to continuous learning)

Kan, eller ska, man stämma forskare när de talar sanning?

polygraafJag för sällan fram mina åsikter i dagsaktuella händelser i den här bloggen. Men jag tycker att nyheten om att forskarna som ifrågasatt lögndetektorernas trovärdighet och för detta hotas av stämning från patentägarna bör uppmärksammas. Det verkar som tur är att forskarna Francisco Lacerda och Anders Eriksson står på och inte låter sig tystas.

Skulle företaget Nemesysco förverkliga hotet och stämma dem så kommer förfarandet i rättssalen bli mycket intressant. Om förhandlingarna inte blir hemliga, vilket jag har svårt att tro, så kommer forskarna att få en plattform att föra fram sina rön på. Jag förmodar att Nemesysco inte har något att vinna på det.

Karin Bojs på DN skriver:

Men den verkligt stora skandalen är att förlaget bakom den vetenskapliga tidskriften har lagt sig platt inför dessa hot. 

Och som den här bloggaren skriver. Om det nu är så att forskarna ljuger så är det väl bara att använda företagets lögndetektorer för att se om de ljuger. Eller?

DN om stämningshotet.
DN:s första artikel i ämnet.
Francisco Lacerdas blogg hos Stockholms universitet.

LHC och Prometheus

I morgon ska världens största maskin, Large hadron collider (LHC), provköras på riktigt för första gången. Maskinen har kostat 30 miljarder kronor. Och dess syfte? Tja… Kanske kan forskarna komma några partiklar på spåren som man inte anat förut? Kanske fysikernas hypotes om supersymmetri besannas, eller förkastas. Kanske blir forskarna rejält överraskade och finner något de inte har väntat, Gud exempelvis.
Fortsätt läsa ”LHC och Prometheus”